Franska valen gynnar regeringen – julidagarna blir nationalfest

Paris i juli. I huvudstadens arrondissement är valen nu i stort sett avslutade. De valda är: 1) herr Casimir Perier; 2) herr Laffitte; 3) herr Odier; 4) herr Ganneron; 5) herr Salverte; 6) herr F. Delessert; 7) herr de Laborde; 8) herr Daunou; 9) herr von Schonen; i det elfte justitieminister Barthe; i det fjortonde herr de Las Cases den äldre. Av dessa elva tillhör bara fyra det ultraliberala partiet, så valen har utfallit till regeringens fördel.

Även underrättelser om valen i departementen har redan anlänt; båda partierna är nästan jämnstarka. I Senlis valdes marskalk Gérard, och general Lafayette nästan enhälligt i Meaux. Strasbourg har valt herr Odilon Barrot, och man tvivlar inte där på att Lafayette väljs. Metz har utsett tre regeringstrogna kandidater, däribland general Semelé, som avsattes för sitt deltagande i Nationalföreningen men som kungen under sitt besök i Strasbourg egenhändigt prydde med Hederslegionens storkors. I Lyon är två av de tre valda regeringstrogna. Brest har valt två liberaler; Toulon däremot regeringens avgjorda motståndare. Valens förlopp har haft ett gynnsamt inflytande på börsen, där kurserna stigit betydligt.

Enligt en rapport från handelsministern greve d'Argout till kungen utfärdades den 6 dennes en kunglig förordning om att fira dagarna den 27, 28 och 29 juli 1831 som nationalfester. Så snart stoftet av dem som stupade under dessa dagar för frihetens sak har grävts upp, ska de bisättas i Panthéon, där en invigningsceremoni ska hållas den 27 dennes, och under sessionens gång ska en lag om bisättningen antas. På den forna Bastiljplatsen ska ett sorgemonument resas till ära för dessa tre dagars offer, och kungen lägger själv grundstenen den 29 juli. Årsfesten för dessa tre dagar ska även firas i departementen och av land- och sjöstridskrafterna.

Paris d. Juli. I Hufwudstadens Arrondissementer äro walen nu mäst slutade: de äro 1) H:r Casimir Perrier; 2) H:r Laffitte; 3) H:r Odier; 4) H:r Ganneron; 5) H:r Salverte; 6) H:r F. Delessert; 7) H:r de Laborde; 8) H:r Daunou; 9) H:r v. Schonen; i 11:te) Justitie-Ministern Barthe; i 14:de) H:r de Las-Cazes senior. Af dessa 11 höra blott 4 till det ultraliberala partiet, så att walen utfallit till Ministerens fördel. Äfwen hafwa underrättelser om walen i departementerne redan hitkommit; båda partierne äro nästan lika betydande. I Senlis waldes Marskalk Gerard, och Gen. Lafayette nästan enhälligt i Meaux. Strassburg har walt H:r Odilon Barrot, och man twiflar ej där att Lafayette wäljes. Metz har utnämnt 3 Ministerielle Candidater, hwaribland räknas Gen. Semelé, hwilken blef afsatt för sitt deltagande i National-föreningen, men som egenhändigt pryddes af Konungen, under dess wistande i Strassburg, med Hederslegionens stora Kors. I Lion äro 2 ministerielle af de 3 walde. Brest har walt 2 Liberale; Toulon däremot Ministerens afgjorde motståndare. Walens gång hafwa haft ett gynnande inflytande på fonderne, hwilke stigit betydligt. — Enligt en rapport från Handels-Ministern, Grefwe Argout, till Konungen, utgafs d. 6 d:s en Kongl. Förordning, till firande af dagarne d. 27, 28 och 29 Julii 1831 såsom Nationalfester. Så snart deras stoft blir uppgräft, hwilke stupade i desse dagar för frihetens sak, skola de bisättas i Pantheon, hwarest en Inwignings-Ceremoni skall hållas d. 27 d:s, och under sessionens lopp skall en lag utgifwas om bisättningen. På fordna Bastille-platsen uppreses ett sorgmonument till ära för desse 3 dagars offer, och Konungen lägger sjelf grundstenen dertill d. 29 Julii. Desse 3 dagars årsfest skall äfwen firas i Departementerne och af Land- och Sjö-trupparne.