Koleran sprider sig i Petersburg och Östersjöprovinserna

Stockholm den 14 juli. De officiella underrättelser som kommit med dagens post om hälsotillståndet i de ryska Östersjöprovinserna, med avseende på koleran, innehåller följande: I S:t Petersburg hade fram till den 5 juli 409 personer insjuknat, av vilka 106 avlidit och endast en tillfrisknat; 46 av de sjuka ansågs dock ge hopp om förbättring. Köpmännen hade sammanträtt i stadens alla stadsdelar och beslutat att genom betydande frivilliga insamlingar genast inrätta större och bättre utrustade sjukhus än de som tidigare fanns, och låta dessa förvaltas av valda styresmän. Bankiren baron Stieglitz hade skänkt 20 000 rubel till detta och hans kompanjon 5 000 rubel.

För fartyg på väg ner till Kronstadt har en karantän på tio dagar påbjudits. Smittan hade dock redan spridit sig dit, och 20 personer var insjuknade där. Bland dem som i S:t Petersburg fallit offer för koleran finns verklige geheimerådet Lanskoj, tidigare inrikesminister, och kammarherren furst Galitzin.

Mot Finland är karantänen fjorton dagar för dem som reser dit landvägen från Petersburg. Uppgifterna om att kolerasmittan brutit ut i Finland är, enligt rapport från den svenske och norske generalkonsuln på plats, ogrundade – hälsotillståndet fortsätter att vara gott. Karantänsbestämmelserna upprätthålls också med stränghet, och tre bönder som inte velat lyda föreskrifterna i detta avseende ska ha blivit skjutna.

I Reval, Libau och Polangen var hälsotillståndet också tillfredsställande, men i Mitau fortsatte koleran. I Riga hade sjukdomen nyligen tilltagit, vilket ansetts bero på de utsvävningar som de lägre folkskikten i allmänhet hängett sig åt under den gångna pingsthelgen. Sedan kolerans början där har 3 872 personer insjuknat, 1 682 tillfrisknat, 1 699 dött och 491 är fortfarande sjuka.

Sjukdomen fortsätter i Danzig. Bland personer ur de bättre klasserna har följande avlidit i koleran: grevinnan von Przebendowska, en högst aktningsvärd dam, som dock tidigare gripits av en obeskrivlig fruktan för koleran och dessutom sedan länge plågats av diarré, vilket hon dolt för läkarna; uppbördskommissarien Kostnizki, som var förtjust i starka drycker; sjökapten Luck, en mycket ordentlig man, som ådragit sig en svår förkylning; sjökapten Lenne likaså; köpmannen Weigold, som ådrog sig sjukdomen genom ett alltför flitigt bruk av ättika och vatten; samt saltkontrollören Kloosch, som drack mycket. I trakten omkring hade koleran endast visat sig i byn Ladrontz. Där ska sjukdomen ha uppkommit genom att en bonde köpte ett par gamla stövlar i Warszawa, varpå fem personer i hans familj fallit offer.

Storfursten Konstantin, som avled den 27 juni i Vitebsk av koleran, uthärdade sjukdomen i knappt nio timmar.

Från Berlin skrivs den 7 juli att sjukdomen åter visat sig i guvernementen Tver, Jaroslavl och Nizjnij Novgorod. Från Lemberg, där koleran ännu inte avtagit, sprider sig smittan långsamt mot den schlesiska gränsen. På landsbygden däromkring har man på många ställen lyckats stänga ute smittan. I Stryj-kretsen spärrades exempelvis Horodnice av; de närbelägna byarna Strzylce och Poloczyska bröt själva all kontakt med de smittade orterna och blev verkligen skonade – ännu ett bevis på hur nödvändigt det är att på det allra noggrannaste vaka över att inte den minsta kontakt äger rum mellan smittade och osmittade orter. I Krakau och Chrzanow har koleran också brutit ut. I Windau och Mitau är man ännu herre över farsoten men inte över sjukdomen, som i många fall är så fruktansvärd att den motstår alla läkekonstens ansträngningar. Men man hindrar den åtminstone från att sprida sig inom staden.

Ett läkarråd i S:t Petersburg bestående av 40 personer har med en majoritet på 38 röster förklarat koleran smittsam från person till person. Kan man efter allt detta fortfarande få höra upprepas att sjukdomen ligger i luften?

Stockholm, d. 14 Julii. De med dagens post ankomna officiella underrättelser, angående helso-tillståndet i Ryska Östersjö-provincerna, i afseende å Cholera Morbus, innehålla: I Petersburg hade, intill d. 5 Julii, 409 personer insjuknat, af hwilka 106 aflidit och blott en tillfrisknat; 46 af de sjuke ansågos dock gifwa hopp om förbättring. De Handlande hade sammanträdt i alla särskilda stadsdelar och beslutit att, medelst betydliga friwilliga sammanskott, genast inrätta och genom walde Styresmän låta förwalta större och bättre inrättade Hospitaler, än förut funnos. Banquieren Baron Stieglitz hade dertill gifwit 20,000 Rubel och deß Aßocié 5000 Rubel. För de till Cronstadt nedgående fartyg är en quarantaine af 10 dagar anbefalld. Smittan hade dock redan spridt sig dit, och 20 personer woro der insjuknade. Bland dem som i St. Petersburg fallit offer för Choleran, äro werklige Geheime-Rådet Lanskoy, f. d. Inrikes Stats-Minister, och Kammarherren Prins Galitzin. — Emot Finland är quarantainen för dem, som landwägen ifrån Petersburg ditresa, 14 dagar. Berättelserna om Cholera-smittans utbrott i Finland äro, enl. derwarande Swenske och Norrske General-Consulns rapport, ogrundade, utan fortfar helso-tillståndet att wara godt. Quarantaines-anstalterna handhafwas ock med stränghet, och 3:ne bönder, som icke welat åtlyda i detta hänseende gifna föreskrifter, skola hafwa blifwit skjutne. I Rewal, Liebau och Polangen war helso-tillståndet äfwen tillfredsställande; men i Mietau fortfor Choleran. I Riga hade sjukdomen nyligen tilltagit, hwilket ansetts böra tillskrifwas de utswäfningar, hwaråt det lägre folket i allmänhet under förflutne Pingsthelg öfwerlemnat sig. Sedan Cholerans början derstädes, hafwa 3872 personer insjuknat, 1682 tillfrisknat, 1699 dödt och 491 äro ännu sjuka. — Sjukdomen fortfar i Danzig. Ibland personer af de bättre claßerna hafwa i Choleran aflidit: Grefwinnan von Przebendowska, en högst aktningswärd Dame, hwilken likwäl förut warit intagen af en obeskriflig fruktan för Choleran och deßutom sedan längre tid warit plågad af diarhé, hwilket hon likwäl döljt för läkarne. Uppbörds-Commißarien Kostnizki, älskade bruket af starka drycker. Sjö-kapten Luck, en ganska ordentlig man, hade ådragit sig en stark förkylning. Sjö-kapten Lenne likaledes. Handlanden Weigold ådrog sig sjukdomen genom ett för starkt bruk af ättika och watten. Salt-kontrollören Kloosch, drack mycket. I grannskapet hade Choleran wisat sig blott i byn Ladrontz. Här hade sjukdomen uppkommit derigenom, att en bonde köpte ett par gamla stöflor i Warschau, i följd hwaraf 5 personer af hans familj fallit offer. Storfursten Constantin som afled d. 27 Junii i Witepsk af Choleran, uthärdade sjukdomen knappt 9 timmar. — Ifrån Berlin skrifwes under d. 7 Julii i Guvernem. Twer, Jaroslaw, och Nischney Nowgorod har sjukdomen åter wisat sig. Ifrån Lemberg, der Choleran ännu icke aftagit, sprider sig smittan långsamt till Schlesiska gränsen. På landsbygden deromkring har det på många ställen lyckats att utestänga smittan. T. ex. i Stryer-kretsen blef Horodnice sperradt; de närbelägna byarne Strzylce och Poloczyska afbröto sjelfwe all gemenskap med de smittade ställena, och blefwo werkligen förskonta; — ett nytt bewis på huru nödwändigt det är att på det aldra nograsnnaste waka öfwer att ingen den ringaste gemenskap får ega rum mellan smittade och osmittade orter. I Krakau och Chrzanow har Choleran äfwen utbrutit. I Windau och Mitau är man ännu mästare öfwer farsoten, men icke öfwer sjukdomen, som i många fall är så ryslig att den emotstår alla konstens bemödanden. Men man hindrar den åtminstone från att sprida sig inom staden. — En Läkare-Conselj i St. Petersburg af 40 personer har med en pluralitet af 38 förklarat Choleran smittsam från person till person. Månne man, efter allt detta ännu kan få höra upprepas att sjukdomen ligger i luften?