Tidningssida ur GÖTHEBORGSPOSTEN, 1831-07-18
GÖTHEBORGSPOSTEN • 1831-07-18

Frankrike rustar för krig vid belgiska gränsen

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Allt börjar se krigiskt ut i Frankrike. Truppmarscherna mot den belgiska gränsen och Alperna har återupptagits efter ett kort avbrott. General Siramer (Reds. anm.: namnet är osäkert, möjligen felstavat i originalet) ska ha överbefälet över en av divisionerna och har redan beordrats att infinna sig, och flera andra befälhavare har redan rest av. I arsenalen i Toulouse råder full verksamhet.

Omgivningarna kring fästningen Givet vid belgiska gränsen har besatts med trupper; de infanteriregementen som förlagts där uppgår till över 3 500 man. Garnisonen i Soissons ska förstärkas med 3 000 man, och vid Hüningen upprättas ett läger med 15 000 man. Kungen själv ska ha förklarat för en deputation från hovrätten i Dijon att en armé på 130 000 man ska samlas vid belgiska gränsen.

Tidningen La Révolution uppger att ett fördrag ingicks den 1 juli mellan Österrike, Preussen och andra förbundsstater om att vid första anmodan ställa upp en styrka på 300 000 man vid Rhengränsen; Bayern skulle bidra med 25 000 man, Baden med 6 000 och så vidare. Detta fördrag ska först helt nyligen ha kommit till greve Sébastianis kännedom, vilket skulle förklara de stora trupprörelserna.

Donna Maria da Gloria har ännu inte anlänt till Brest. Ytterligare 100 000 gevär och 50 000 sablar har delats ut bland nationalgardisterna. Det talas om en ministerförändring: Casimir Périer ska bli regeringschef, general Clauzel efterträda marskalk Soult och herr de Saint-Aulaire (Reds. anm.: namnformen i originalet är oklar) efterträda Sébastiani.

Bakgrund

Den spända stämningen hänger samman med den belgiska revolutionen, då Belgien 1830 bröt sig loss från Förenade kungariket Nederländerna. Frågan om Belgiens självständighet och gränser höll på att avgöras av stormakterna i London, och risken för ett storkrig mellan Frankrike och de konservativa makterna Österrike, Preussen och Ryssland togs på stort allvar.

Frankrike styrdes efter julirevolutionen 1830 av "borgarkungen" Ludvig Filip. Utrikesminister var greve Horace Sébastiani, och Casimir Périer, som nämns som blivande regeringschef, blev en av julimonarkins mest kraftfulla premiärministrar. Nationalgardet, som fick vapen utdelade, var en medborgarmilis med stor politisk betydelse i Paris.

Maria da Gloria, den unga drottningen av Portugal, var indragen i den portugisiska tronstriden mellan sin far Dom Pedro och sin farbror Dom Miguel, vilket förklarar det franska intresset för hennes resa.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter