Tidningssida ur AFTONBLADET, 1831-07-16
AFTONBLADET • 1831-07-16

Svensk skald diktar romans om riddaren Rolands borg Rolandseck

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Rolandseck är namnet på en av de mer märkvärdiga borgarna som ligger vid öarna i den majestätiska Rhenfloden. Enligt sägnen byggdes den av riddaren Roland, som bodde där för att vara nära sin älskade Hildegunda, vilken hade tagit slöjan i klostret på ön.

En svensk skald, som nyligen färdades förbi denna romantiska plats, diktade följande romans om den:

Och en hydda här han byggde nära till den trakt, där lindar överskuggade klostrets dystra prakt; väntande från morgonstunden intill kvällens sken, bunden av en stilla längtan, satt han där allen.

Han blickade mellan gröna rankor, varje kväll, mot fönstret hos den sköna, fromma nunnans cell, tills hennes ögon gladde honom, tills hennes dyra bild stilla trädde fram till fönstret, som en ängel mild.

När Schiller skrev sin "Riddar Toggenburg" svävade säkert denna romantiska naturbild och sägnen om Roland för hans fantasi, även om riddaren i hans skildring bodde i dalen och klostret låg på berget. Hela denna trakt, i sin vackra belysning och yppiga växtlighet, med sina borgar och städer, framstod för mig som riddarsångernas hemland.

Bakgrund

Rolandseck är en borgruin, i praktiken den så kallade Rolandsbågen (Rolandsbogen), belägen på en höjd vid Rhens västra strand söder om Bonn i dagens Tyskland. Mittemot ligger ön Nonnenwerth, där ett kloster funnits sedan medeltiden. Platsen var under 1800-talets början ett av de mest omtyckta resmålen längs Rhen, inte minst tack vare den framväxande Rhenromantiken, då konstnärer, författare och turister sökte sig till flodens borgar, klippor och sägner.

Sägnen som texten återger handlar om riddaren Roland, i traditionen förknippad med Karl den stores berömde paladin ur Rolandssången. Enligt legenden trodde hans trolovade Hildegunda att han stupat i strid och gick i kloster på ön Nonnenwerth. När Roland återvände och fann henne oåtkomlig bakom klostermurarna byggde han en boning på höjden ovanför, varifrån han varje dag kunde se ner mot klostret och skymta sin älskade. Sägnen saknar historisk grund men blev en av Rhentraktens mest spridda romantiska berättelser.

Friedrich Schiller (1759–1805), en av den tyska litteraturens främsta gestalter, skrev balladen "Ritter Toggenburg", som skildrar ett snarlikt motiv: en riddare som troget vakar utanför klostret där hans älskade lever som nunna. Textförfattaren spekulerar i att Rolandssägnen kan ha inspirerat Schiller, även om detaljerna skiljer sig åt. Vem den svenska skald är som citeras framgår inte av texten. (Reds. anm.: Skaldens identitet är osäker; dikten anknyter tydligt till Schillers ballad och kan vara en fri bearbetning av denna.)

Texten speglar den romantiska tidsandans fascination för medeltiden, riddarväsendet och det pittoreska landskapet, där Rhendalen ofta beskrevs som ett slags riddardiktningens hemland.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter