Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1831-07-14
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1831-07-14

Kungörelse angående Sprutornas proberande

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kungörelse om provning av brandsprutorna.

Eftersom det är viktigt att stadens brandsprutor med tillhörande utrustning alltid är i gott skick, och att de befattningshavare och arbetsmanskap som är indelade till varje sprutverk får nödvändig övning, meddelar Poliskammaren härmed att följande dagar har fastställts för provning av sprutverken samt mönstring och övning av arbetsmanskapet.

Sprutverken nummer 2, 3, 4, 5 och 6, med tillhörande befäl och manskap, samlas på stadens stora torg torsdagen den 21 denna månad klockan 3 på eftermiddagen. Sprutorna nummer 7 och 8, med tillhörande befäl och manskap, samlas på Masthuggstorget följande fredag, den 22, klockan 5 på eftermiddagen.

Såväl befattningshavarna som arbetsmanskapet uppmanas att infinna sig på angivna tider och platser, försedda med de tecken och brickor som de har tilldelats. De ska komma personligen eller genom män som är anställda hos dem, men inte genom andra obehöriga personer. Den som uteblir utan giltigt skäl drabbas av de påföljder som fastställs i magistratens kungörelse av den 25 september 1815.

Göteborgs Poliskammare den 9 juli 1831.

M. B. Nolleroth.

J. Ejserman.

Bakgrund

Innan moderna, professionella brandkårer inrättades byggde städernas brandförsvar på ett system där borgare och arbetsfolk var indelade i så kallade sprutverk – enheter organiserade kring varsin handdriven brandspruta. Regelbundna provningar och övningar var nödvändiga för att både utrustning och manskap skulle fungera vid en verklig brand.

Göteborg var vid denna tid en tätbebyggd handelsstad med många träbyggnader, vilket gjorde brandrisken till ett ständigt hot. Staden hade drabbats av flera förödande bränder under tidigare århundraden, vilket förklarar myndigheternas noggrannhet med brandberedskapen.

Poliskammaren var den myndighet som ansvarade för ordning och säkerhet i staden, däribland brandskyddet, medan magistraten var stadens styrande organ. Systemet med tecken och brickor användes för att identifiera behöriga deltagare, och den som uteblev utan giltigt skäl kunde straffas enligt tidigare utfärdade bestämmelser.

De nämnda platserna är stadens stora torg – dagens Gustaf Adolfs torg i centrala Göteborg – och Masthuggstorget i stadsdelen Masthugget väster om stadskärnan, ett område präglat av hamn- och varvsverksamhet. Undertecknarna M. B. Nolleroth och J. Ejserman var tjänstemän vid Göteborgs poliskammare.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter