Allmänt tvätthus föreslås i Göteborg – ska befria hushållen

Välment förslag

Till de många goda och nyttiga inrättningar som finns i Göteborg skulle man önska att ännu en kunde läggas – en vars behov och nytta säkert inses så snart den nämns: ett allmänt tvätthus.

Vem håller inte med om den stora olägenhet som byk och lut medför inom hushållen? Förutom att tvättiden för det mesta infaller under den mest olämpliga delen av året, eftersom seden en gång blivit sådan, måste extra hjälphustrur anlitas och behållas i flera dygn, medan de flesta övriga hushållssysslor försummas. Kök och rum, där det inte finns ordentliga tvätt- och brygghus att tillgå, förstörs av vatten som snart försätter dem i ett tillstånd av översvämning, med fukt och röta som oundvikliga följder. Därtill kommer besvärliga transporter till och från sköljplatsen, upphängning för torkning, mangling och strykning. Och när den stora genomräkningen och fördelningen sker – hur många plagg har då inte behandlats vårdslöst, hur många saknas inte då, utan att någonsin komma tillbaka? Vilket gräl och vilken förargelse, vilken dryg kostnad och vilket tidsslöseri har inte hela tillställningen gett upphov till?

Hur praktiskt vore det inte i stället om ett allmänt tvätthus fanns, dit man på entreprenörens ansvar kunde skicka vad man ville ha tvättat, lämna in och få tillbaka enligt förteckning, mot en fastställd avgift – som säkert skulle bli billigare än hemtvätt av samma antal persedlar!

Ett sådant hus borde byggas nära vatten och inredas efter behov med inmurade pannor, sköljflottar, strykbord, manglar och rymliga torkvindar, samt ha ett kontor där in- och utlämning skedde, vilket mycket väl kunde skötas av en enda person. Arbetsstyrkan borde anpassas efter behovet, och varje arbete betalas efter ett fastställt pris per styck. Om något slags maskineri dessutom kunde uttänkas och användas i detta sammanhang, desto bättre.

På skickliga tvätterskor kunde det inte – (Reds. anm.: texten är avbruten här; fortsättningen saknas i originalet, men meningen tycks ha handlat om att det inte skulle råda brist på skickliga tvätterskor.)

Wälment Förslag.

Till de många goda och nyttiga inrättningar, som finnas i Götheborg, önskade man få räkna ännu en, hwars behof och gagn säkert skola inses, då man blott nämner den, nemligen ett allmänt Twätthus.

Hwem är, som icke medgifwer den stora olägenhet, som byk och lut inom hushållen medföra? Utom det, att tiden för desamma merendels infaller på den otjenligaste delen af året, efter bruket så en gång welat, måste hjelphustrur betingas och i flera dygn bibehållas, de flesta öfriga hushållssysslor wanwårdas, kok och rum, der ej ordentligt twätt- och brygghus är att tillgå, förderfwas af watten, som snart försätter dem i ett tillstånd af öfwerswämning, hwaraf fukt och röta bli oundwikliga följder. Dertill kommer obehagliga transporter till och från sköljningsstället, upphängning till torkning, mangling, strykning, och när den stora öfwerräkningen sker och partitionen, huru många plagg finnas icke då wårdslöst behandlade, huru många bli icke då saknade, utan att någonsin återfås, och till hwilket gräl och förargelse, till hwilken dryg kostnad och tidsspillan har icke hela tillställningen gifwit anledning?

Huru wigt wore det icke deremot, om ett allmänt Twätthus funnes, dit man, på Entreprenörens answar, kunde skicka hwad man wille ha twättadt, lefwerera och återfå, efter förtekning, emot fastställd afgift, som wisst blefwe billigare än för hemtwätten af lika antal persedlar! Ett sådant hus borde byggas nära watten, inredas efter behofwet med inmurade pannor, sköljflottar, strykbord, manglar och rymliga torkwindar, samt äga ett kontor, der in- och utlefwerering skedde, hwilken ganska lätt kunde af en enda person bestridas. Arbetspersonalen borde inrättas efter behofwet, och hwart arbete betalas efter fastställdt pris per styck. Om något slags maschineri äfwen i detta fall kunde uttänkas och användas, desto förmånligare. På skickliga twätterskor kunde ej