Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1831-07-07
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1831-07-07

Ryska styrkor omringar polsk kår vid preussiska gränsen

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Berlin den 28 juni. Underrättelserna från Polen kommer sedan en tid ganska sparsamt, och vi måste för det mesta hämta sammanhanget i händelserna från den polska gränsen, eftersom de polska tidningarna iakttar tystnad om sina arméers operationer. Man berättar här att Thomas Lubienski, som så djärvt slog sig igenom den ryska styrkan vid Nur, kanske får överbefälet, med tanke på det missnöje som nu sägs råda i Warszawa över Skrzyneckis nuvarande företag.

Den franske professorn Cousin, som reser genom Tyskland för att studera landets utbildningsanstalter, vistas fortfarande här i staden. Förra veckan besökte han gymnasierna samt hantverks- och fattigskolorna. Han lär ha uttryckt sin beundran för de högre vetenskapliga instituten, men tillagt att elementarskolorna i Sachsen föreföll honom ännu fullkomligare. Om detta bara var en snabb anmärkning, eller om professor Cousin under sin vistelse i Dresden grundligt satt sig in i de sachsiska skolornas tillstånd, lämnas därhän.

Den danske skalden, professor Oehlenschläger, kom hit för några dagar sedan.

Statstidningen berättar från Lyck den 2 dennes: "Enligt inkomna underrättelser ämnar ryssarna tränga general Gielguds kår mot Preussen. Denna kår är redan omringad, och snart väntas viktiga tilldragelser där." Underrättelsen från Riga om kårens totala nederlag, som meddelades av nämnda tidning i dess första nummer, tycks alltså inte bekräftas.

Enligt de senaste underrättelserna från Warszawa den 23 dennes har den ryska armén intagit förläggningar längs den preussiska gränsen, och storfurst Michaels högkvarter ligger i Chorzelle. Besättandet av Płock var bara en demonstration för att locka den polska armén i den riktningen och därigenom skaffa en fri utväg för Rüdigers kår, som var hårt ansatt av Ramorino och Jankowski. Därigenom lyckades den nämnda kåren förena sig med huvudarmén, trots att den en tid uppehölls av general Turno med 4 000 man.

General Kreutz har åter besatt Siedlce. Den kolonn som höll Płock ska därifrån ha marscherat till Nieszawa.

Eftersom naturen erbjuder polackerna långt svagare försvarsmedel på Weichsels västra strand, ämnar man genomföra en allmän beväpning. Warszawas vapenföra invånare sägs frivilligt ha erbjudit sig till detta redan före uppbådet, och även lantborna ses i samma avsikt strömma till huvudstaden från de närmaste trakterna.

Man säger att underrättelse redan har kommit hit om fältmarskalk Paskevitjs ankomst till det ryska högkvarteret. Enligt privata underrättelser från Thorn ska en drabbning ha ägt rum mellan våra kordongstrupper och rysk militär, som trängd av polackerna hade velat forcera karantänslinjen.

Bakgrund

Rapporten skildrar händelser under det polsk-ryska kriget, det så kallade novemberupproret, då polacker gjorde uppror mot det ryska väldet i Kongresspolen. Upproret leddes av polska officerare och adelsmän som sökte återupprätta ett självständigt Polen efter delningarna på 1700-talet, medan Ryssland satte in en stor armé för att slå ned motståndet.

Bland de nämnda polska befälhavarna finns Jan Skrzynecki, den polska arméns överbefälhavare vars ledarskap kritiserades i Warszawa, samt Thomas Lubienski, Antoni Giełgud, Girolamo Ramorino, Jankowski och Turno. På rysk sida omtalas storfurst Michael, general Kreutz, general Rüdiger och fältmarskalk Ivan Paskevitj, som senare tog över det ryska överbefälet och besegrade upproret.

Geografiskt utspelar sig händelserna kring floden Weichsel (Wisła) och städer som Warszawa, Płock, Siedlce och Nieszawa. Preussen förhöll sig formellt neutralt men bevakade sin gräns med kordongstrupper och karantänslinjer, delvis på grund av rädsla för koleraspridning. Att den polska kåren under Giełgud pressades mot den preussiska gränsen visade sig ödesdigert, eftersom trupperna där riskerade att internas på preussiskt område.

Berlin fungerade som en viktig knutpunkt för nyhetsförmedling, eftersom de polska myndigheterna själva höll tyst om militära operationer. Notiserna om den franske pedagogen Victor Cousins studieresa och den danske författaren Adam Oehlenschlägers besök speglar den tidens intresse för utbildningsväsende och kulturliv.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter