Tidningssida ur AFTONBLADET, 1831-07-02
AFTONBLADET • 1831-07-02

Nytt rådhusmöte om koleralasarett efter underkänd holme

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

(Insänt.)

Lite inför nästa måndag.

Sedan man äntligen kommit till den insikt man borde ha nått genast, nämligen att den så kallade Hultmanska holmen, som ständigt riskerar plötsliga översvämningar, är högst olämplig för uppförandet av det beslutade sjukhus dit blivande kolerapatienter ska tas in, har en kallelse utfärdats till nya överläggningar vid ett nytt allmänt rådhusmöte nästa måndag.

Stadens närmare omgivningar erbjuder förvisso flera mer lämpliga platser för en sådan anläggning. Platsen bakom Manegen borde dock användas i första hand, eftersom den är mindre besvärad av fukt och har tillräcklig tillgång på vatten. Här möter man dock svårigheten att hus ligger alltför nära, och deras ägare torde av befogad oro inte gärna se ett så farligt grannskap uppstå. Men skulle inte ett ovanligt högt och tätt plank kunna bidra mycket till att minska en sådan rädsla?

Platserna vid Sankt Eriks hörn och bakom fästningsmurarna mellan Kasernberget och Haga verkar mindre lämpliga, särskilt den senare, som är ojämn och omgiven av gölar, sank och fuktig. Ängen vid stadens tegelbruk – om en behövlig del av den är tillgänglig, vilket den som skriver dessa rader inte känner till – lär också vara utsatt för sumpighet och därför mindre lämplig för ändamålet.

Man får då kanske stanna vid den förstnämnda platsen, som dessutom har fördelen att man i nödfall kunde använda Manegen och gymnastikbyggnaden, ifall (det Gud förbjude!) antalet sjuka skulle bli så stort att de inte fick plats i själva sjukhuset. Näst denna plats torde höjden där den Blackwoodska kvarnen tidigare stod förtjäna viss uppmärksamhet, tack vare dess rymlighet, avskilda läge och luftighet.

Om man beslutade att anlägga flera mindre sjukhus av detta slag på olika ställen, skulle svårigheten att finna passande platser bli mindre. Kanske vore en sådan fördelning det klokaste! Faran är ju större när allt trängs samman på ett enda ställe, och skulle det inte vara rimligt (Reds. anm.: texten avbryts här)

Bakgrund

Texten hör hemma i en av de svenska koleraepidemierna under 1800-talet, då sjukdomen spreds över Europa och nådde Sverige. Kolera orsakas av förorenat vatten och slog hårt mot städer, vilket förklarar den återkommande oron i texten för fuktiga och sanka platser. Vid den här tiden fanns ännu inte klarhet i hur smittan spreds, men man förknippade den med dålig luft och fuktig mark, vilket avspeglas i insändarens resonemang om lämpliga platser.

Insändaren argumenterar i en pågående lokal debatt om var ett provisoriskt koleralasarett ska uppföras. Den ursprungligen valda platsen, Hultmanska holmen, har underkänts på grund av översvämningsrisk. Skribenten väger olika alternativ mot varandra utifrån vattentillgång, torr mark och avstånd till bebodda hus.

De platser som nämns – Manegen, Sankt Eriks hörn, Kasernberget, Haga och den så kallade Blackwoodska kvarnens höjd – tyder på en stadsmiljö med militära anläggningar, fästningsverk och kvarnar. Namnen Kasernberget och Haga, tillsammans med Manegen och gymnastikbyggnaden, pekar mot en garnisonsstad, sannolikt Göteborg, där dessa namn förekom.

De allmänna rådstugorna var offentliga stadsmöten där borgare och myndigheter fattade gemensamma beslut i lokala frågor. Insändaren avslutar med en tanke som senare skulle visa sig framsynt: att sprida ut vården på flera mindre lasarett i stället för att samla alla smittade på ett enda ställe, för att minska risken för koncentrerad smittspridning.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter