GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1831-06-30

Kolera i Archangelsk – karantän införs för fartyg

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Allmän kungörelse.

Till Kungliga Karantänskommissionen har inkommit följande kungörelse: Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegiums kungörelse angående utbrottet av kolera i Archangelsk. Utfärdad i Stockholm den 17 juni 1831.

Vi, president, vice president och ledamöter i Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium, tillkännager: Sedan det på officiell väg anmälts till kollegiet att kolera har brutit ut i staden Archangelsk, har kollegiet, i enlighet med föreskriften i 3 § i den kungliga karantänsförordningen av den 7 november 1806, förklarat nämnda stad som misstänkt smittad.

Till följd av detta, och på grund av tidigare förordnanden, ska städerna Archangelsk, Riga, Liepaja, Palanga och Danzig samt Alexandria i Egypten för närvarande anses smittade. Vidare ska den ryska kusten vid Vita havet och Ishavet, hela kusten från Estlands östra gräns till floden Oder med tillhörande hamnar, Levanten, Barbareskkusten samt de västindiska hamnarna anses som misstänkt smittade.

Alla fartyg som anländer hit till riket från dessa städer och orter ska genomgå föreskriven karantänsbehandling innan de tillåts löpa in i någon svensk hamn.

Vad gäller antalet orter som ska betraktas som smittade avviker kollegiets beslut från den danska karantänsdirektionens föreskrifter, eftersom även Konstantinopel, Alger, Tunis, Marocko, Smyrna, hamnen Candia (Reds. anm.: troligen Kreta) och New Orleans enligt dessa är förklarade smittade i Danmark. Detta vill kollegiet härmed kungöra till vederbörandes kännedom. Stockholm den 17 juni 1831.

På ämbetets vägnar:

GABRIEL POPPIUS.

B. C. Quiding, J. A. Hertzman, J. A. Leijonmarck, E. W. Brandel, A. P. von Sydow, O. E. Bergius. (Sigill.) J. N. Borelius.

Detta meddelas härmed. Eftersom kommissionen känner till att invånarna i de nordligare delarna av Norge genom varubyte har en ständig och oavbruten kontakt med ryska undersåtar, har kommissionen funnit det viktigt att även förklara alla stränder vid Vita havet och Ishavet, samt i samband därmed även den nordligaste kusten av Norge ner till Trondheim, som misstänkt smittade. På grund av detta ska alla fartyg som anländer från Norge norr om Trondheim och är destinerade till svenska hamnar (Reds. anm.: texten avbruten i originalet) ...

Bakgrund

Koleran spred sig i flera vågor över Europa under 1800-talet. Den så kallade kolera morbus, en svår tarmsjukdom orsakad av bakterien Vibrio cholerae, nådde Ryssland tidigt på 1830-talet och vandrade därifrån mot Östersjöområdet och Västeuropa. Sjukdomen var mycket fruktad eftersom den kunde döda inom loppet av timmar och saknade verksam behandling.

För att skydda riket från smitta tillämpade svenska myndigheter karantän, ett system där fartyg och varor från smittade eller misstänkta orter hölls isolerade en bestämd tid innan de fick anlöpa hamn. Kommerskollegium var den centrala myndighet som ansvarade för handel och sjöfart, medan Karantänskommissionen övervakade de praktiska smittskyddsåtgärderna. Den karantänsförordning som åberopas utfärdades 1806.

Gabriel Poppius var vid denna tid president i Kommerskollegium och en framstående ämbetsman. De övriga undertecknarna var ledamöter och tjänstemän inom kollegiet.

De nämnda orterna utgjorde viktiga handelsplatser. Archangelsk vid Vita havet var en betydande rysk hamn. Riga, Liepaja och Palanga låg vid den baltiska kusten, och Danzig (nuvarande Gdansk) var en central handelsstad vid Östersjön. Levanten betecknade kustområdena i östra Medelhavet, medan Barbareskkusten avsåg Nordafrikas kust med städer som Alger, Tunis och Tripoli.

Kungörelsen visar också hur Sverige och Danmark gjorde olika bedömningar av vilka orter som skulle betraktas som smittade. Att de nordligaste delarna av Norge inkluderades berodde på den livliga gränshandeln mellan norska invånare och ryska undersåtar i norr, vilket ansågs kunna föra smittan vidare. Norge var vid denna tid i union med Sverige.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter