AFTONBLADET • 1831-06-28

Skärgårdsbåtar med livsmedel försenas i Göteborg

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

(Insänt.)

Nödvändig upplysning.

Den omständigheten att skärgårdsbåtar, som vid den här tiden ganska tidigt på morgnarna kommer upp till staden med fisk och andra livsmedel, hålls kvar i flera timmar vid Stora och Lilla Bommen tills vederbörande tullvaktmästare behagar öppna fällbommarna för dem och släppa igenom dem, har i den nuvarande tidpunkten – så fruktbar på farhågor och skrämsel – gett upphov till ryktet att även sådana farkoster måste, som det heter, genomgå karantän under ett antal timmar.

Om detta förhållande hade haft minsta grund, så hade det redan blivit allmänt tillkännagivet, till följd av Kungliga Karantänskommissionens offentliga löfte i tidningarna att meddela alla sina vidtagna åtgärder till vederbörlig efterrättelse. Den enda orsaken torde alltså vara den redan angivna: tullvaktmästarnas dröjsmål med att öppna bommarna.

Kanske har de en föreskriven tid för detta, kanske också någon beräkning på en tillåten avgift för olägenheten att bli så otidigt väckta, varav även herrar inspektorers störda morgonsömn måste bli en följd – såvida nycklarna förvaras hos dem.

Man har emellertid ansett det nödvändigt att på detta sätt upplysa om missförståndet, för att inte skrämma bort folk från platsen, sådana som godtroget tror allt och vilkas tillförselvaror här så väl behövs.

Samhällsvän.

Bakgrund

Texten rör Göteborg och dess tullbommar, Stora och Lilla Bommen, som var en del av stadens befästnings- och tullsystem. Vid bommarna kontrollerades trafiken in till staden, och tullvaktmästare ansvarade för att öppna och stänga fällbommarna. Skärgårdsbåtar förde dagligen in fisk och andra livsmedel från omlandet, en livsviktig försörjning för stadsbefolkningen.

Insändaren skrivs under en period präglad av oro för smittsam sjukdom. Hänvisningen till en Kunglig Karantänskommission tyder på att myndigheterna vidtagit åtgärder mot en epidemi, sannolikt kolera, som under 1800-talets första hälft spreds via handels- och sjöfartsvägar och föranledde karantänsbestämmelser i hamnstäder. Sådana smittohot skapade lätt rädsla och ryktesspridning bland allmänheten.

Enligt insändaren saknade ryktet om karantän för skärgårdsbåtarna grund. Den verkliga orsaken till förseningarna sägs vara tullpersonalens dröjsmål med att öppna bommarna på morgnarna. Skribenten antyder att vaktmästare och inspektorer kan ha haft ekonomiska intressen i form av avgifter, så kallade sporteln, vilket var vanligt i tidens förvaltning där tjänstemän delvis avlönades genom avgifter från allmänheten.

Syftet med insändaren, undertecknad "Samhällsvän", är att dementera ryktet och förhindra att livsmedelsleverantörerna skräms bort från staden, vilket skulle kunna hota livsmedelsförsörjningen i en redan orolig tid.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter