GÖTHEBORGSPOSTEN • 1831-06-27

Polsk-ryska strider rasar under uppror, oroligheter sprider sig i

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Göteborg. Den senaste ångbåten medförde Hamburgtidningar fram till och med den 21 juni, noggrant genomstuckna och rökade (Reds. anm.: en metod för att desinficera post och tidningar mot smitta). De innehöll huvudsakligen följande:

I Antwerpen råder stor oro inför de fientliga rörelserna i grannskapet, som närmar sig staden allt mer. Utflyttningar sker dagligen, och allt är i rörelse. Holländarna beskjuter staden från vallarna, och flera av invånarna har redan mist livet.

Även i Bryssel är det oroligt, men man förbereder sig ändå för att fira årsdagen av slaget vid Waterloo. Det franska partiet vinner allt större framgångar. I Liège och Gent är orangisterna djupt hatade. Flera övergrepp har tillåtits mot dem, och värre kan vara att vänta.

Efter Diebitschs död har den ryska armén i Polen hållit sig stilla. Den polska armén har utnyttjat pausen och åter ställt upp sig i full slagordning. Från trakten kring Augustów har man hört häftiga kanonader. Man vill veta att ryssarna åter har besatt denna stad, och att ett slag har stått vid Mariampol eller snart kan bli aktuellt. I Warszawa ville man också med säkerhet veta att general Chrzanowski (Reds. anm.: namnet stavas "Chrzorowski" i originalet) har besegrat Rüdiger två mil från Zamość.

Den planerade förändringen av regeringen i Warszawa har, efter tre dagars mycket häftiga debatter, förkastats. Man förespråkar en ståthållare i stället för den nuvarande regeringen, och man tror att generalissimus själv stöder detta byte.

Upprorsmännen i Litauen har, tillsammans med greve Chłapowski, intagit staden Slonim, och tsarevitjen har begett sig till Minsk. Den 13 juni uppstod ett rykte om att general Giełgud hade vunnit en lysande seger i Litauen över ryssarna, tagit 2 000 fångar och 8 kanoner.

General Witts kår står i Pułtusk, på denna sida av Narew, med 36 000 man, och ska ha sänt iväg 10 000 av dessa jämte 40 kanoner för att förfölja Giełgud. Ryssarna sägs dra sig tillbaka från Puławy till Kazimierz.

Invånarna kring Ostrołęka uppger att denna stad är fullproppad med sårade, över 5 000 till antalet, och att 1 200 fordon har sänts iväg för att forsla bort de övriga som ännu inte hunnit samlas in.

Upprorsmännen i Podolien ska uppgå till 30 000 man. Moldaverna har sänt en delegation till dem med förslag om att gemensamt göra sig fria från det ryska herraväldet. Tiden får utvisa om detta har någon grund.

Den vid Wawer kommenderande generalen Geismar ska ha ställts inför krigsrätt.

Bakgrund

Tidningsnotisen speglar två samtidiga europeiska konflikter: novemberupproret i Polen mot det ryska väldet och de oroligheter som följde efter den belgiska revolutionen.

Det polska novemberupproret bröt ut då polacker i kungariket Polen, som stod under rysk överhöghet, reste sig mot tsar Nikolaj I. Den ryske överbefälhavaren Hans Karl von Diebitsch, som omnämns i texten, hade nyligen avlidit i kolera, vilket skapade ett tillfälligt stillestånd i de ryska operationerna. Notisen nämner en rad polska och ryska befälhavare, däribland Wojciech Chrzanowski, Antoni Giełgud och Dezydery Chłapowski på polsk sida samt generalerna Rüdiger, Witt och Geismar på rysk sida. Striderna utspelar sig på platser i nuvarande Polen, Litauen, Belarus och Ukraina, såsom Zamość, Slonim, Pułtusk, Ostrołęka, Puławy och Augustów. Slaget vid Ostrołęka hade nyligen varit ett blodigt nederlag för polackerna, vilket förklarar de många sårade som nämns. Tsarevitjen som beger sig till Minsk syftar på storfurst Konstantin Pavlovitj.

Parallellt skildras läget i Belgien efter den belgiska revolutionen, då de södra provinserna brutit sig loss från det Förenade kungariket Nederländerna. Antwerpen var en central konfliktpunkt, eftersom de holländska styrkorna fortfarande höll stadens citadell och beskjöt staden. Orangisterna var anhängare av huset Oranien-Nassau och den nederländska kungamakten, och de var impopulära i belgiska städer som Liège och Gent. Det "franska partiet" syftar på de krafter som ville knyta Belgien närmare Frankrike. Slaget vid Waterloo, vars årsdag firades i Bryssel, hade ägt rum i regionen.

Notisen återger även detaljer om tidens nyhetsförmedling. Att tidningarna var "genomstuckna och rökade" hänvisar till tidens karantänsåtgärder mot smittsamma sjukdomar, framför allt kolera, som spreds i samband med de ryska arméernas rörelser. Uppgifterna i texten är hämtade från Hamburgtidningar och bygger till stor del på rykten, vilket gör enskilda detaljer osäkra.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter