UPSALA STADS OCH LÄNSTIDNING • 1831-06-26

Uppsala skärper renhållningskrav för att stoppa farsot

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kungörelser.

I en tid då det finns befogad oro för att den farsot som härjar i grannländerna eventuellt kan spridas hit till riket – särskilt eftersom det ännu är osäkert om farsotens uppkomst beror på någon utländsk smitta eller på andra orsaker – får även de underordnade polismyndigheterna en utökad plikt att förordna och med kraft upprätthålla sådana föreskrifter som avlägsnar de yttre orsakerna till sjukdomens uppkomst och som i allmänhet bidrar till att främja hälsan. Det är av denna anledning som rektor och universitetets styrelse (Senatus Academicus) samt borgmästare och råd härmed vill påminna om följande:

1. Att det enligt 2 § i 5 kapitlet av den byggnadsordning som nådigt utfärdades för Uppsala stad den 21 september 1826 åligger varje husägare att alltid ansvara för renhållningen av sina gator och rännstenar. Det är inte heller tillåtet att, vid vite av 3 riksdaler 16 skilling, hälla ut eller kasta något som helst ut mot gata eller öppen plats.

2. Att det enligt 8 § i samma kapitel av byggnadsordningen, vid vite av 6 riksdaler 32 skilling, är förbjudet för slaktare, garvare, sämskmakare och färgare att i rännstenar eller avloppsrännor hälla ut sådant vatten som använts i deras hantverk. Dessutom åläggs dessa hantverkare, vid samma vite, att skölja sina produkter endast på den tidigare anvisade och använda platsen i ån vid Islandet.

Därtill har rektor och universitetets styrelse samt borgmästare och råd nu låtit vidta nödvändiga åtgärder för en skyndsam upprensning av det så kallade Stadsdiket, varifrån … (Reds. anm.: texten är ofullständig och avbryts här)

Bakgrund

Kungörelsen utfärdades gemensamt av Uppsala universitets ledning – rektor och Senatus Academicus, det akademiska styrande rådet – tillsammans med stadens borgmästare och råd. Att universitetet och staden agerade tillsammans speglar Uppsalas särställning, där akademin historiskt hade omfattande inflytande över stadens angelägenheter.

Bakgrunden är ett hot om epidemi. Under 1800-talets första hälft drabbades Europa av flera koleravågor, och oron för att en "farsot" i grannländerna skulle spridas till Sverige var stor. Vid den här tiden saknades kunskap om sjukdomars verkliga smittvägar, vilket framgår av att myndigheterna var osäkra på om sjukdomen berodde på utländsk smitta eller andra orsaker. Den rådande föreställningen var ofta att dålig luft och orenlighet bidrog till sjukdom, vilket förklarar fokus på renhållning och hygien som skyddsåtgärd.

Kungörelsen hänvisar till Uppsala stads byggnadsordning från den 21 september 1826. Husägare ålades att hålla gator och rännstenar rena, och det förbjöds att hälla ut avfall mot gator och öppna platser. Särskilda regler riktades mot hantverkare vars verksamhet gav upphov till förorenat vatten – slaktare, garvare, sämskmakare och färgare – som inte fick släppa ut sitt smutsvatten i rännstenarna och endast fick skölja sina varor på en anvisad plats i ån vid Islandet, ett område i södra Uppsala vid Fyrisån.

Överträdelser straffades med vitesbelopp angivna i riksdaler och skilling, dåtidens svenska myntenheter. Som ytterligare åtgärd lät myndigheterna rensa upp det så kallade Stadsdiket, en del av stadens avlopps- och vattensystem, för att förbättra de sanitära förhållandena inför ett möjligt sjukdomsutbrott.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter