AFTONBLADET • 1831-06-21

Nicander hyllar Gustav Adolf som renaste fältherren

1831Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Lurleys eko*

Jag frågar, om du Caesar såg, och Gustav Adolfs segertåg, och ödets son, med åskans dån, Napoleon. Eko: Jag hjälten Caesar såg, och Gustav Adolf, åskans son jag såg, Napoleon.

Jag frågar dig, du klyftans vän, om hjältarna du minns än, de stora tre, vart for de? Vad var de? Och säg mig sedan: vad är de? Eko: Vad de var, är de. Tre stora är de.

Men vem var renast av de tre? Var det Napoleon kanske? Månne Caesar? Säg! Eko: Napoleon ej, ej Caesar, nej! Du klyftans vän, ge än ett svar: Säg, om det Gustav Adolf var? Eko: Det Gustav Adolf var. Nicander.

*Lurley är en märklig, framskjutande och vild klippa, inte långt från den rhenborg, Rheinfels, som fransmännen förstörde under den senaste revolutionen. Dess eko är anmärkningsvärt; det upprepar klart och tydligt flera stavelser tio till tolv gånger. Ljuden återkommer från flera håll och ibland helt omkastade, så att en helt annan mening bildas av dem.

Bakgrund

Dikten är skriven av den svenske romantikern Karl August Nicander (1799–1839), känd för sin reselyrik från bland annat resor i Tyskland och Italien. Han tillhörde den så kallade Uppsalaromantiken och skrev ofta med starka känslouttryck och nationella stämningar.

Motivet är den berömda klippan Loreley (här stavad Lurley) vid floden Rhen i västra Tyskland. Klippan reser sig brant över en smal och farlig del av floden och är omspunnen av sägner, bland annat om en sjöjungfru som lockade sjömän i fördärvet. Platsen var känd för sitt eko, vilket Nicander utnyttjar som ett poetiskt grepp där bergsekot besvarar diktarens frågor.

Dikten ställer tre fältherrar mot varandra: den romerske statsmannen och generalen Julius Caesar, den franske kejsaren Napoleon Bonaparte och den svenske kungen Gustav II Adolf, som stupade i slaget vid Lützen 1632 under trettioåriga kriget. Att dikten framhåller Gustav Adolf som den "renaste" speglar den svenska nationalromantiska synen på honom som en idealiserad hjälte och försvarare av den protestantiska saken.

I fotnoten nämns rhenborgen Rheinfels, en medeltida borg i närheten av Loreley som hade förstörts av franska trupper. Hänvisningen till "den senaste revolutionen" syftar på de franska revolutionskrigen och de därpå följande napoleonkrigen, då franska styrkor härjade i Rhenlandet. (Reds. anm.: exakt vilket år dikten skrevs framgår inte av texten.)

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter