Nicander hyllar Gustav Adolf som renaste fältherren

Lurleys eko*

Jag frågar, om du Caesar såg, och Gustav Adolfs segertåg, och ödets son, med åskans dån, Napoleon. Eko: Jag hjälten Caesar såg, och Gustav Adolf, åskans son jag såg, Napoleon.

Jag frågar dig, du klyftans vän, om hjältarna du minns än, de stora tre, vart for de? Vad var de? Och säg mig sedan: vad är de? Eko: Vad de var, är de. Tre stora är de.

Men vem var renast av de tre? Var det Napoleon kanske? Månne Caesar? Säg! Eko: Napoleon ej, ej Caesar, nej! Du klyftans vän, ge än ett svar: Säg, om det Gustav Adolf var? Eko: Det Gustav Adolf var. Nicander.

*Lurley är en märklig, framskjutande och vild klippa, inte långt från den rhenborg, Rheinfels, som fransmännen förstörde under den senaste revolutionen. Dess eko är anmärkningsvärt; det upprepar klart och tydligt flera stavelser tio till tolv gånger. Ljuden återkommer från flera håll och ibland helt omkastade, så att en helt annan mening bildas av dem.

Lurleys Echo. *)

Jag frågar, om Du Cæsar såg, Och Gustaf Adolfs segertåg, Och ödets son, Med åskans dån, Napoleon. Echo. — Jag hjelten Cæsar såg, Och Gustaf Adolf, åskans son Jag såg, Napoleon.

Jag frågar dig, du klyftans wän, Om hjeltarna du minnes änn, De stora tre, Hwart foro de? Hwad woro de? Och säg mig se'n: hwad äro de? Echo. — Hwad de woro, äro de. Tre stora äro de.

Men hwem war renast af de tre? War det Napoleon kanske? Männ' Cæsar? säj! Echo. — Napoleon ej, Ej Cæsar, nej! Du klyftans wän, gif än ett swar: Säg, om det Gustaf Adolf war? Echo. — Det Gustaf Adolf war. Nicander.

*) Lurley är en underlig, framskjutande och wild klippa, ej långt från den af Fransmännen i sista revolutionen förstörda Rhenborgen Rheinfels. Deß echo är märkwärdigt; det upprepar klart och tydligt flera stafwelser 10 till 12 gånger. Ljuden återkomma från flera håll och stundom alldeles omsatta, så att en helt annan mening deraf bildas.