Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1830-10-08
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1830-10-08

Uppbördsstämmor för årets kronoutskylder hålls på Rådhuset

1830Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Eftersom debetsedlarna för årets skatter till Kungl. Maj:t och Kronan nu har delats ut till de skattskyldiga, kallas stadens och förstädernas invånare härmed att på nedanstående dagar infinna sig vid uppbördsstämma på kronouppbördskontoret i Rådhuset för att betala sina skatter. Var och en ska inställa sig i den rote där han var bosatt vid mantalsskrivningen, vid den påföljd som anges i debetsedlarna.

Följande dagar gäller: 1:a roten den 26 oktober; 2:a roten den 27 och 28 oktober; 3:e roten den 29 och 30 oktober; 4:e roten den 1 och 2 november; 5:e roten den 3 och 4 november; 6:e roten den 5 och 6 november; 7:e roten den 8 och 9 november; 8:e roten den 10 och 11 november; 9:e roten den 12 och 13 november; 10:e roten den 15 november; stadens nya kvarter, 11:e roten och Majorna den 16 och 17 november; Västra Haga den 18 och 19 november; Östra Haga den 22 och 23 november; Nya Haga den 24 och 25 november; 12:e roten den 26, 29 och 30 november.

De betalande påminns om att ta med jämna belopp för att undvika växling och de dröjsmål som detta medför. Trasiga sedlar tas inte emot vid uppbörden – sådana ska vara lagade (klistrade) och sorterade.

Göteborgs rådhus den 2 oktober 1830.

Bakgrund

Uppbörden, alltså insamlingen av skatter till staten, sköttes i äldre tid genom att de skattskyldiga personligen infann sig vid så kallade uppbördsstämmor och betalade kontant. I städerna var befolkningen indelad i rotar – administrativa distrikt som användes bland annat vid mantalsskrivning, brandförsvar och skatteuppbörd. Kallelsen i Göteborg följer denna roteindelning och täcker även förstäderna, däribland Majorna och de olika delarna av Haga.

Mantalsskrivningen var den årliga folkregistrering som låg till grund för beskattningen; det var därför bostadsorten vid mantalsskrivningen som avgjorde i vilken rote man skulle betala. Debetsedeln var det dokument som angav hur mycket var och en skulle erlägga, och den innehöll också uppgifter om påföljder vid utebliven betalning, exempelvis utmätning.

Uppmaningen att ta med jämna belopp och hela, sorterade sedlar speglar tidens praktiska betalningsvillkor: uppbördsmännen hade begränsad tillgång till växel, och sedlar i omlopp var ofta slitna eller trasiga och behövde lagas med klister för att godtas. Göteborg var vid denna tid en av Sveriges viktigaste handels- och sjöfartsstäder, och kungörelser av detta slag publicerades regelbundet i stadens tidningar.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter