Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1830-08-24
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1830-08-24

Hertigen av Orléans svär eden som fransmännens kung

1830Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 9 augusti. I dag har Hans Kunglig Höghet hertigen av Orléans högtidligen svurit trohet till den nya konstitutionen och antagit titeln Ludvig Filip den förste, fransmännens konung.

Klockan halv tre på eftermiddagen anlände hertigen till deputeradekammarens sessionssal under kanonsalut och medan Marseljäsen sjöngs. Där avlade han följande ed:

"I Guds närvaro svär jag att troget efterleva den konstitutionella chartan med de förändringar och modifikationer som ingår i deputeradekammarens deklaration; att regera endast genom och enligt lagarna; att skipa en god och sträng rättvisa, så att var och en får sin rätt; och att i allting endast och allenast handla till det franska folkets fördel, lycka och ära."

Bakgrund

Ludvig Filip av Orléans kom till makten genom julirevolutionen 1830, då parisarna under tre dagar av gatustrider – "de tre ärorika dagarna" – störtade kung Karl X av den äldre bourbonska grenen. Karl X hade genom sina så kallade juliordonnanser försökt inskränka pressfriheten och rösträtten, vilket utlöste upproret.

I stället för att återupprätta republiken valde de ledande liberala politikerna, med stöd av bland andra markisen av Lafayette, att erbjuda tronen åt hertigen av Orléans, som ansågs mer liberal än sina bourbonska släktingar. Hans nya titel, "fransmännens konung" i stället för "konung av Frankrike", markerade att hans makt vilade på folket och inte på gudomlig rätt.

Eden avlades på den reviderade konstitutionella chartan från 1814, som deputeradekammaren ändrat för att stärka parlamentets ställning. Att Marseljäsen, revolutionens sång som varit förbjuden under restaurationen, sjöngs vid ceremonin var en tydlig symbolisk gest. Ludvig Filip regerade som "borgarkungen" fram till februarirevolutionen 1848, då även han störtades.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter