Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1830-08-03
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1830-08-03

Bourmont rapporterar om Algers kapitulation och turkarnas avväpning

1830Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 20 juli. Utdrag ur greve Bourmonts rapport till furst Polignac, daterad Kasbah den 8 juli.

Ju mer den turkiska milisen fruktades, desto högre har den franska arméns anseende stigit genom att den besegrats. I varje kasern behövdes bara ett fåtal soldater för att avväpna dem. De underrättades om att de gifta skulle få stanna kvar i Alger, men att de ogifta skulle skickas bort sjövägen. Detta beslut tycktes göra föga intryck på dem, eftersom de flesta är födda i Mindre Asien och därför önskade sig tillbaka dit.

I kasernerna finns 2 500 man av milisen; alla dessa är ogifta, och många av dem är gamla och odugliga till tjänst. De tappraste och starkaste stupade i det senaste fälttåget. Den gifta milisen bor i privata hus; de tycks inte uppgå till 1 000 man. Under tre års tid gjorde blockaden rekryteringen nästan omöjlig.

Dejen besökte mig i går och önskade slå sig ner i Livorno. En fregatt ska föra honom dit. Amiral Duperré tänker samtidigt skicka i väg de ogifta turkarna. Morerna och judarna väntar otåligt på deras avresa, eftersom de först då tror sig för alltid ha kastat av sig sitt ok.

Bejen av Titteri sände sin son till mig – en son som genom sin naivitet påminde om forna tiders dagar – med förslaget att ge sig, om han fick komma till mig. Följande dag anlände hans far till Alger, och jag lät honom stanna kvar som styresman över sin provins, på villkor att han betalar samma skatt till oss som han tidigare betalade till dejen. Detta villkor antogs med tacksamhet. Invånarna tycks övertygade om att bejerna i Oran och Constantine inte kommer att dröja med att följa bejen av Titteris exempel.

Hettan har varit stark under några dagar. Flera gånger har Réaumurs termometer visat 28 grader. Knappt 250 febersjuka finns vid armén. Sedan den 14 denna månad har 2 300 man blivit odugliga för tjänsten, varav 400 har dött och 1 900 har sårats och skickats till sjukhusen. Här, liksom i Egypten, återhämtar de sig snabbt.

Bakgrund

I juli 1830 erövrade Frankrike Alger, huvudstaden i det osmanska lydriket Algeriet, efter en snabb militärexpedition. Anfallet motiverades officiellt med en diplomatisk förolämpning – den så kallade solfjäderincidenten 1827, då dejen av Alger slog den franske konsuln – men syftade också till att stärka kung Karl X:s impopulära regim inrikespolitiskt.

Greve Louis de Bourmont ledde expeditionsstyrkan som landsteg väster om Alger i juni 1830 och intog staden den 5 juli. Rapporten är ställd till Jules de Polignac, Karl X:s konservative premiärminister. Dejen Hussein kapitulerade och fick lämna landet; han fördes i exil till Italien. Amiral Guy-Victor Duperré befälhavde den franska flottan under operationen.

Den turkiska milisen, janitsjarerna, hade i århundraden utgjort maktbasen i Alger och rekryterades huvudsakligen från Anatolien i Mindre Asien, vilket förklarar att de utvisade soldaterna skickades österut. Bejerna av Titteri, Oran och Constantine var provinsguvernörer under dejen; fransmännen försökte inledningsvis styra genom dem. Erövringen blev inledningen till den franska kolonisationen av Algeriet, som varade till 1962. Ironiskt nog föll Karl X:s regim i julirevolutionen bara veckor efter segern.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter