Skånsk dräng friar på vers med gård och pengar

Friarvisa, diktad av en skånsk dräng (Reds. anm.: "Kompan" betecknar troligen en dräng eller tjänstekarl).

Flicka lilla! Vill du ha mig, så ska du få alla mina pengar. En pojke som håller så mycket av dig som jag finns knappt bland byns drängar.

En grann psalmbok ska du få, med guld och krans och kistmärken, och ett fint silverspänne likaså till öppningen på helgdagssärken.

Och du ska få, när jag far till stan, fint tyg (Reds. anm.: "lollawann", troligen ett slags klädestyg) och pepparkakor, och örtkost med rosenblad, och annat som kan behaga dig.

Fast jag bara är en dräng kan jag lite mer än katekesen: vår klockare kan knappt så flinkt som jag läsa både tryckt och skriven text.

Jag kan också på lärda språk skickligt disputera som en preses, och har lärt mig hela tal och bråk och kan raskt räkna de fyra räknesätten (Reds. anm.: "fira qvarter speses", de fyra räknesätten, species).

Som dräng vill jag inte längre gå, fast jag om året får min lön (Reds. anm.: "ståppa", oklar betydelse, troligen årslön eller ett mått spannmål). Nej, bättre är att få sig en kvinna och själv odla sin lilla täppa.

Jag är så god som någon annan, och får till hösten halva gården, och blir kanhända nämndeman, om Gud och lyckan vill, med åren.

Därför, som sagt: vill du ha mig, med gård och alla mina pengar, så säg ett ord! För ingen bland byns drängar håller av dig som jag.

Betänk dig väl i denna sak, för jag är inte hågad att krypa särskilt mycket; minns att mången har spottat i den kål som han sedan blev tvungen att äta.

Jeppa Olson.

Friare-Wisa, dejtad å en Skånsker Kompan.

Grebba lilla! will du ha mej, Ska du få alle mina penga? En Påg, som håller så mö't å dej, Som ja, sings knapt blann byens drånga.

En grann Pesalmbog ska du få Må gull å krans å kistemärken, Å rart sölspånne liaså For opplön udi helldassärken.

Å du ska få, når ja far te stan, Fint lollawann å peverkaga, Å urtakost må rosenblan, Må anned, som dej kan behaga.

Fast ja e barastens en drång, Kan ja lit' mer än katekesa: Wår Klockare kan knaft i flång Som ja bå tröckt å skreswet lesa.

Ja åße kan på lärda språg Flinkt despetera som en preses, Å lårt i hela tal å bråg Fermt rågna fira qvarter speses.

Som Kompan will ja mer ej gå, Fast ja om åred får min ståppa: Nej, bådre e en qwinga få, Å odla sål sin lilla tåppa.

Ja e så go, som nå'en ann, Å får te hösten hala går'en, Å bler kanhånna Nåmdaman, Om Gud å lyckjan will, må åren.

Derfor, som sajdt, will du ha mej, Må går å alla mina pengar, Så si ett or! Som ja å dej Ej håller nåe'n blann byens drånga.

Betånk dig wål i detta mål, For ja ej huad e stort te kryba; Mins mången spottat har i den kål, Som han ble sian nöd't te syba.

Jeppa Olson.