Tidningssida ur AFTONBLADET, 1830-07-03
AFTONBLADET • 1830-07-03

Matros omkommer när Parrys expedition övervintrar i Arktis

1830Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kort berättelse om kapten Parrys tredje upptäcktsresa.

Den 8 maj 1824 avseglade kapten Parry med upptäcktsskeppet Hekla från Deptford. Han passerade lyckligt Orkneyöarna och nådde Valösarna, och kom den 27 september genom Lancastersund till Port Bowen, där han beslöt att stanna över vintern sedan flera försök att fortsätta färden omintetgjorts av ismassor.

I detta bistra vinterkvarter fördrev besättningen tiden med att göra olika magnetiska och astronomiska observationer samt en del meteorologiska iakttagelser. Det starka norrskenet gav rikligt med tillfällen till sådana studier, och de underlättades av de utmärkta instrumenten ombord. Det omgivande landets höjd stängde ute solen, så att den inte visade sig förrän den 2 februari 1825. Redan i april kom mildare väderlek, och isen började bli allt porösare.

Den 20 november var isen 30 tum tjock, den 13 december 38 tum, den 1 januari 45 tum, den 2 februari 55 tum, den 2 mars 78 tum, den 2 april 82 tum och den 4 maj 86 tum.

Det största djur man såg här var björnen, vars kött besättningen bjöd de medhavda eskimåhundarna. Dessa hundar användes som slädedjur och fick en talrik avkomma under vintern.

Löjtnant Ross gjorde korta utfärder längs kusterna, som mest består av kalkstenslager. Vattnet i Port Bowen är mycket djupt.

En matros vid namn John Cotterell (Reds. anm.: stavningen osäker, i originalet "Cetterell") kastade sig utför en brant klippa och rullade ett par hundra fot nedåt för att undkomma en glupsk varg. Han skadade sig så svårt att man tvivlade på om han skulle överleva. Nio månader senare, då han på isen vid en öppning skulle fånga dykänder (grissla, Cepphus grylle), vars välsmakande kött uppskattades ombord, omkom han i springan. När han återfanns fick han en hederlig begravning, och klippan som han rullat nedför fick bära hans namn.

Genom mödosam issågning kom Hekla den 20 juli ut i öppet vatten och fortsatte färden längs västra kusten av Prince Regent Inlet, som fortfarande bestod av kalk (Reds. anm.: texten avbryts här).

Bakgrund

William Edward Parry var en brittisk marinofficer och en av 1800-talets ledande polarforskare. Under en tid då Storbritannien satsade stora resurser på att finna Nordvästpassagen – en sjöväg genom den arktiska övärlden norr om Kanada som skulle förbinda Atlanten med Stilla havet – ledde Parry flera expeditioner för Royal Navy.

Denna tredje resa utgick från Deptford, en varvsort vid Themsen utanför London. Fartyget Hekla, uppkallat efter den isländska vulkanen, seglade norrut förbi Orkneyöarna och in i den arktiska övärlden. Lancastersund och Prince Regent Inlet (i texten kallat Prins Regent-bay) ligger i dagens Nunavut i norra Kanada och var centrala rutter i sökandet efter passagen. Port Bowen var den plats där expeditionen tvingades övervintra när isen blockerade vidare framfart.

Arktiska övervintringar innebar månader av mörker och extrem kyla. Expeditionerna dokumenterade noggrant istjocklek, väder, norrsken samt magnetiska och astronomiska förhållanden – kunskap som var värdefull både för vetenskapen och för navigationen. Eskimåhundar (slädehundar) och lokalt vilt som isbjörn utgjorde viktiga resurser för besättningen.

Löjtnant James Clark Ross, som nämns i texten, deltog i flera av Parrys resor och blev senare själv en berömd polarforskare. Han skulle med tiden bli känd för att ha lokaliserat den magnetiska nordpolen och för sina expeditioner till Antarktis.

Berättelsen om matrosen som omkom illustrerar de vardagliga farorna i det arktiska klimatet, där jakt på fågel och vilt vid öppningar i isen var både nödvändig och livsfarlig.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter