AFTONBLADET • 1830-06-21

Anonym dryckesvisa hyllar vinet och önskar fred

1830Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Min dryckesvisa.

Jag sitter vid, men inte i, tunnan, som filosofen gjorde på sin tid. Jag ber ingen att stiga undan, utan hellre: kom och sätt dig bredvid! Ty kärlets innehåll, det svär jag, räcker gott och väl för oss båda.

Vad bryr jag mig om att solens strålar inte når ner i källarens mörker? Deras sken blir alltid matt jämfört med det som Bacchus målar på drinkarens kind. Genom gluggen skymtar en strimma fram, om än svag — det är drinkarens dag.

Så lycklig och mäktig jag känner mig, så länge bara min tunna rinner jämnt! Jag trivs så väl bland glada vänner och hör så gärna deras skämt. Och skulle ledsnaden komma någon gång, så skräms den bort med skratt och sång.

Vill kärleken smyga sin pil in i mitt hjärta, då ropar jag: vänster sväng! Jag kväver min smärta i ett glas och är hellre herre än betvingad. Den sats jag alltid funnit riktig är: "Ingen kan tjäna två herrar."

Bort med allt krig! Det ruinerar och gör vinskörden till rov. Där freden råder i ett land får nog var och en sitt behov tillgodosett. Bara en sak önskar jag, för vinets skull, om det vore möjligt — sänkt tull.

Det man brukar kalla jämvikt rör mig inte stort. Mitt syfte uppnås, så länge det finns ett stadigt golv i stugan när jag berusad måste falla. Och har bara trappan ett ledstångsräcke, så går jag nog hem på egna ben.

Jag prisar alltid måttligheten och dricker jämt med fyllda mått. Som ärlig patriot visar jag det just genom att jag hatar brott. Ty aldrig än, hur full jag än blev, har något sådant hänt mig genom underslev.

Bakgrund

Dryckesvisan tillhör en rik svensk tradition av sällskaps- och dryckespoesi som blomstrade under 1700-talet, med Carl Michael Bellman som den mest kända företrädaren. Sådana visor förenade ofta munter livsglädje med ett underliggande allvar och milt samhällskritiska gliringar.

Dikten anspelar på flera klassiska motiv. "Filosofen på sin tid" syftar på den grekiske filosofen Diogenes, som enligt traditionen levde i en tunna. Bacchus är den romerska vinguden, en ständigt återkommande figur i dryckespoesin. Hänvisningen till att "ingen kan tjäna två herrar" är ett bibelcitat (Matteusevangeliet) som här används i lättsam ton.

Visan rymmer också konkreta tidsspeglingar. Önskan om "nedsatt tull" på vin pekar på de tullavgifter som fördyrade importerat vin, en återkommande fråga i tidens handelspolitik. Klagomålen över krig som förstör vinskörden och hyllningen till fred speglar en tid då europeiska krig regelbundet störde handel och försörjning.

Uttrycket att dricka "med krönta mått" anspelar på officiellt fastställda och kontrollerade rymdmått, vilket diktaren skämtsamt framställer som ett bevis på sin laglydnad och måttlighet. Ordet "understev" eller "underslev" betecknar bedrägeri eller fusk, vilket diktaren med glimten i ögat försäkrar att han aldrig gjort sig skyldig till, oavsett hur berusad han varit.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter