Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1829-08-26
LINKÖPINGSBLADET • 1829-08-26

Paskevitj intar Erzurum – osmansk överbefälhavare tillfångatagen

1829Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

S:t Petersburg den 8 augusti. General greve Paskevitj intog den 9 juli staden Erzurum och fästningen Hassan-Kale. I Erzurum, en av de viktigaste städerna i Mindre Asien, fanns 150 kanoner, och i Hassan-Kale 29.

Bland de många fångarna finns seraskiren av Erzurum, överbefälhavare för samtliga osmanska trupper i Asien, tillsammans med fyra andra paschor.

Av de senaste underrättelserna från armén på andra sidan Donau, som sträcker sig fram till den 26 i förra månaden, kan man sluta sig till att storvesiren fram till dess inte hade vågat angripa general Krassovskijs kår, som står vid Jenibazar – annars skulle nyheten om det, med den hastighet förbindelserna nu har, redan ha nått fram i går.

Fram till den 26 kunde general Krassovskij dessutom dra till sig de reserver, omkring 35 000 man, som general Witt sänt till Bulgarien och som redan hade anlänt till Babadag, bara fem dagsmarscher från Schumla. Därmed vore general Diebitschs armé mer än tillräckligt skyddad i ryggen och på högra flanken.

Bakgrund

Parallellt med fälttåget på Balkan förde Ryssland under det rysk-turkiska kriget 1828–1829 ett framgångsrikt krig i Kaukasus och östra Anatolien under general Ivan Paskevitj. Han hade tidigare utmärkt sig i kriget mot Persien och fått titeln greve av Erivan.

Erzurum var det osmanska väldets viktigaste stad i östra Mindre Asien och säte för seraskiren, den osmanske överbefälhavaren i regionen. Stadens fall var ett hårt slag för Osmanska riket och gav Ryssland ett starkt förhandlingsläge inför de kommande fredsförhandlingarna.

Samtidigt var den ryska huvudarméns långa marsch mot Adrianopel riskabel: general Diebitsch hade lämnat den starka osmanska fästningen Schumla bakom sig, och styrkor under generalerna Krassovskij och Witt behövdes för att skydda rygg och flanker mot storvesirens kvarvarande armé.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter