Tidningssida ur AFTONBLADET, 1828-10-09
AFTONBLADET • 1828-10-09

Våldsamt rån på Gunnebo under högmässan

1828Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

(Insänt.)

Onekligen är vetskapen om att leva i ett lugnt och fredligt samhälle en av de största förmåner en civiliserad människa kan åtnjuta. Störs denna fred och detta lugn – om så bara för vår värsta ovän – är det grundläggande villkoret för samhällslivet omkullkastat, och var och en, såväl slottets som hyddans ägare, saknar då den trivsel och trygghet utan vilka livet inte har något behag.

Till dessa reflektioner föranleds man av ett av de fräckaste, våldsammaste och mest rovlystna uppträden som ägt rum: på Gunnebo i Fässbergs socken, senaste Kristi himmelsfärdsdag under högmässan, infann sig en mängd män, tillsammans med flera små barn. Männen bröt upp dörrar och fönster, ryckte ned ljuskronor, slog sönder en mängd föremål, lyfte av mässingsluckor från kakelugnarna och tog med sig dessa jämte annat lösöre. När folket på platsen försökte avvärja våldet blev de anfallna och tillbakadrivna av bovarna med stenar, som dessa i rikligt mått fyllt fickorna med.

Man skulle kunna tro att de ivrigaste efterspaningar genast inleddes efter detta nidingsdåd? Ingalunda! Utöver en kungörelse som lästes upp från predikstolen, där allmänheten enligt uppgift på sedvanligt sätt uppmanades att bidra till brottslingarnas upptäckande, har man i trakten inte märkt någon som helst efterspaning från kronobetjäningens sida – trots att upplysningar om bindande omständigheter och våldsverkarnas tillhåll inte alls är svåra att få fram. Av allt att döma tycks händelsen, av okänd anledning, gå en fullständig glömska till mötes.

Enligt vad som allmänt omtalas i grannskapet ska samma förmiddag en liten båt ha lagt till vid Mölndalsdämmet, innehållande en eller flera säckar, och man vill i besättningen ha känt igen en sågdräng, en pappersgesäll och en före detta mjölnare, alla hemmahörande i Mölndal. Det påstås även att mässingsluckorna sålts i Krokslätt i Fässbergs socken.

Då det allmänna tinget med Askims härad snart stundar, förmodar man att vederbörande till dess ska lyckas att med större iver än hittills spåra upp våldsverkarna, för att då föra dem till rannsakning och bestraffning. I övrigt torde inte mer än denna enkla och sanningsenliga framställning behövas för att man från ortens högsta makt ska kunna vänta allvarliga uppmaningar till kronobetjäningen att fullgöra sin skyldighet. Får sådant däremot passera opåtalat, är ingen människa i orten vare sig natt eller dag säker till sitt liv eller trygg mot liknande manstarka påhälsningar. Som bevis kan anföras ett nyligen inträffat inbrott i Korndals trädgård, trots att den försvarades av mer än sex man. Dessa tvingades dock alla fly, anfallna av ett stenregn, utom en på platsen arbetande bonde (Reds. anm.: i originalet 'Albonde', betydelsen osäker), som brottslingarna höll fast med beskedet att de skulle slå ihjäl honom om han öppnade munnen.

Anmärkningsvärt är slutligen att hederliga män, för vilka den nämnda händelsen inte är obekant, och som till och med sägs veta att deras tjänare deltagit i rånet på Gunnebo, en enda stund längre vill behålla sådana bovar under sitt husbondebeskydd.

Bakgrund

Gunnebo i Fässbergs socken, strax söder om Göteborg i nuvarande Mölndals kommun, var en av Västsveriges mest påkostade herrgårdsanläggningar, uppförd i slutet av 1700-talet för den förmögne göteborgsköpmannen John Hall. Efter familjen Halls ekonomiska sammanbrott förföll egendomen under en period, vilket kan förklara att den stod dåligt bevakad och blev ett mål för plundring.

Kronobetjäningen – länsmän, fjärdingsmän och deras underlydande – utgjorde tidens lokala polismakt på landsbygden och lydde under landshövdingen. Brottmål avgjordes vid häradstingen, i detta fall Askims härads ting, som sammanträdde vid bestämda tider under året. Kungörelser från predikstolen var det normala sättet att nå ut till allmänheten med efterlysningar och myndighetsmeddelanden.

Mölndal var vid denna tid ett tidigt industrisamhälle kring Mölndalsåns fall, med sågar, kvarnar och pappersbruk – däribland Korndals pappersbruk – vilket förklarar att de utpekade misstänkta beskrivs som sågdräng, pappersgesäll och före detta mjölnare. Insändaren speglar också tidens husbondevälde: tjänstefolk stod under sin arbetsgivares ansvar och beskydd, och skribenten riktar skarp kritik mot husbönder som skyddar anställda trots kännedom om deras brott.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter