Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1828-09-17
LINKÖPINGSBLADET • 1828-09-17

Sultanen rustar för fälttåg medan ryska flottan hotar

1828Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel den 11 augusti. Storvesirens här består av 8 000 man asiatiska trupper, 4 000 man reguljära trupper och 4 000 man milis.

Sultanens harem ska under hans vistelse i Ramisch Pascha (Reds. anm.: sannolikt Ramis Çiftliği, ett militärläger utanför Konstantinopel) flyttas till hans systers palats i förstaden Eyüp.

De västeuropeiska officerare som följt Hussein Pascha som exercisinstruktörer till Schumla har till största delen rest hem. Det verkar som att de avlägsnats av misstro. Enligt deras berättelser har ryssarna stora svårigheter att bemästra i detta fälttåg. Kosackerna håller inte stånd mot spahierna. Vidare ska den ferman (kungörelse) enligt vilken huvuden och öron hädanefter inte skulle få skäras av på fienderna ha lämnats utan avseende av Hussein Pascha, och denna omständighet tjänar som ett medel att egga spahiernas raseri.

Suleiman Pascha av Braila har benådats till livet av sultanen, men han är förvisad till Mytilene och har redan förts dit.

Reis Effendi (utrikesministern) sade nyligen till en västerländsk tolk: "Sultanen ska i spetsen för sitt folk dra i fält, och stridens utgång står i Guds hand."

Efter underrättelser om ryssarnas oroande framsteg i Asien, där general Paskevitj sägs förhandla med några janitsjarhövdingar, har sultanen befallt att alla paschor som ännu befinner sig i Asien ska föra sina truppkontingenter mot Armenien, och inte som tidigare bestämt till Europa. En kolonn på 6 000 asiatiska trupper som hade landsatts på den europeiska kusten skeppades därför genast ombord igen för att segla tillbaka till den asiatiska sidan.

Den 9 augusti var flera ryska krigsfartyg synliga från Bosporens fyrar och tycktes invänta gynnsam vind för att löpa in med strömmen. Hela den turkiska flottan sattes därefter i rörelse; kanonjärerna kommenderades till batterierna och fick vara på sin post hela natten. Fartygen har visserligen avlägsnat sig sedan dess, men de ska ännu kunna ses vid hög sjö.

Bakgrund

Rapporten speglar det rysk-turkiska kriget 1828–1829, som utbröt sedan Ryssland under tsar Nikolaj I förklarat Osmanska riket krig, delvis mot bakgrund av den grekiska frihetskampen och tvister om sjöfarten genom sunden.

Kriget fördes på två fronter: på Balkan, där fästningarna Varna, Silistria och framför allt Schumla (dagens Sjumen i Bulgarien) var nyckelpositioner, och i Kaukasus, där general Ivan Paskevitj gjorde snabba framryckningar mot Kars och Erzurum. Hussein Pascha var en av de osmanska befälhavarna som försvarade Schumla.

Osmanska riket befann sig samtidigt i en inre omvälvning. Sultan Mahmud II hade 1826 krossat janitsjarkåren och byggde upp en ny armé efter europeiskt mönster, ofta med hjälp av västerländska (i tidens språkbruk "frankiska") instruktörer. Spahierna var det traditionella osmanska kavalleriet. Att västerländska rådgivare skickades hem och att förbud mot stympning av fiender ignorerades vittnar om spänningarna mellan gammalt och nytt i den osmanska krigsmakten.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter