Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1828-08-27
LINKÖPINGSBLADET • 1828-08-27

Stort krutmagasin exploderat nära Konstantinopel

1828Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel den 26 juli. Lugnet i huvudstaden är ännu ostört. Likväl har rikets största krutmagasin, beläget sex timmars väg från huvudstaden, exploderat – en oersättlig skada. Explosionen var så kraftig att den trots avståndet kändes här som en stöt av en jordbävning.

Sultanen har befallt att 500 av de rikaste schismatiska armenierna, lika många greker och ett lika stort antal judar ska ersätta skadan; själv vill han endast betala arbetslönen.

Sedan flera dagar sprids bland folket och soldaterna inget annat än segerrykten, som dock i stadsdelen Pera möter liten eller ingen trovärdighet, även om det verkar som att det turkiska kavalleriet vid Basardschik med framgång har överfallit en rysk kår.

Husnej Bey har låtit halshugga Ejub Pascha med motiveringen att denne borde ha försvarat sig bättre vid Donau.

Bakgrund

Rapporten kommer från det rysk-turkiska kriget 1828–1829, då Ryssland under tsar Nikolaj I förklarade krig mot Osmanska riket, bland annat i kölvattnet av det grekiska frihetskriget och konflikten om sjöfarten genom sunden.

Sultan Mahmud II styrde ett rike under hårt tryck, och att skjuta över kostnader på kristna och judiska minoriteter var ett sätt att finansiera krigsansträngningen. Att så kallade schismatiska armenier pekas ut syftar på armenier som tillhörde den armeniska apostoliska kyrkan, vilken inte stod i gemenskap med den ortodoxa eller katolska kyrkan.

Pera var det europeiskt präglade diplomat- och handelskvarteret i Konstantinopel, dagens Beyoğlu i Istanbul, där utländska sändebud ofta hade bättre tillgång till oberoende information än den osmanska allmänheten. Avrättningen av en pascha för bristande försvarsvilja vittnar om den hårda disciplin och interna misstro som präglade det osmanska befälet under kriget.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter