Förr och nu.
1. Elisabeth Woodvilles dagbok.
Måndag. Klockan 4 i dag steg jag upp för att hjälpa Katarina att mjölka korna. Klockan 6 frukost. Klockan 7 följde jag hertiginnan, min mor, ned i trädgården och delade ut mat åt 28 fattiga män och hustrur. Jag grälade sedan med Royer, som var missnöjd över att vi hade låtit vänta på oss så att maten kallnat.
Klockan 11 åt jag middag. John Gray kom som vanligt till oss. En rätt hygglig karl, men för mig tämligen likgiltig. En dygdig dotter gör som hennes föräldrar vill och önskar. John åt däremot mycket litet. Han såg på mig då och då med ganska ömma ögon.
Klockan 3 brann av en olyckshändelse den stackars Robertsons hus ned. John Gray föreslog då för sällskapet en insamling till den fattige arrendatorn och gav själv 5 pund sterling till detta vackra ändamål. Aldrig har han framstått som så älskvärd för mig som i det ögonblicket; aldrig var hans vänliga blickar så rörande.
Klockan 4 bön. Klockan 6 fick fjäderfäna mat. Klockan 7 kvällsmat. Den stackars Robertsons olycka var orsaken till att vi åt så sent.
Fotnot: Elisabeth Woodville blev sedermera den engelske kungen Edvard IV:s gemål och levde på 1600-talet. (Reds. anm.: Uppgiften i originalet är felaktig – Elizabeth Woodville levde på 1400-talet.)
2. En dams dagbok för 50 år sedan. Motstycke.
Klockan nära 9 på morgonen steg jag upp och lät genast i hast klä på mig min negligé. Då och då kände jag att jag inte var utsövd; gäspade och bläddrade i en modejournal.
Klockan 10 intog jag frukost. Till klockan 12 satt jag vid min toalett; gjorde sedan en promenad i trädgården med min Joli. Grälade sedan tappert på jungfrun för att hon hade glömt att kamma Joli.
Klockan 2 åt jag middag i sällskap med herr baron von Orten, en kavaljer med mycken smak. Min klädsel vann hans gillande. Klockan 4 steg vi upp från bordet. En dum dräng trampade min Joli på foten. Herr baron von O. skyndade sig att ta det stackars djuret i famnen och blåste på den trampade foten. Mitt intresse för honom höjdes oerhört av detta prov på hans mänsklighet.
Klockan 5 sattes spelborden fram. Klockan 6 for vi till teatern. Ännu upprörd av Jolis missöde var det inte underligt att jag fann pjäsen riktigt tråkig och odräglig.
Klockan 10 intogs te och en hastig supé. Klockan 11 for jag på balen. Klockan 1 kom jag därifrån och gick klockan halv 2 till sängs.