Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1825-09-20
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1825-09-20

Fjärde turkiska stormningen av Missolonghi slagen tillbaka

1825Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Korfu den 10 augusti. Seraskiern Reshid Pascha genomförde för tre dagar sedan en fjärde stormning av Missolonghi, men den misslyckades precis som de tre föregående. Hans trupper, som ryckte fram mot staden i tre kårer, lyckades till en början inta några förskansningar, men de kunde inte hålla dem länge utan tvingades retirera med en förlust på 300 man i döda, sårade och tillfångatagna. Turkarna skulle ha förlorat ännu fler om inte en av deras befälhavare, vid namn Tair Abasi, hade stått i hemligt samförstånd med några förrädiska greker.

Den grekiska flottan, bestående av 40 skepp och 12 brännare, har åter visat sig i farvattnen utanför Patras. Så snart kapudan paschan (den osmanske storamiralen) fick kännedom om detta drog han sig in under fästningens kanoner.

Rapporterna om att grekerna återerövrat Tripolitsa uppger också att den franske ingenjörsöversten Gaillard, som befinner sig hos furst Ypsilantis, har utnämnts till general. Han sägs i hög grad ha bidragit till återerövringen, eftersom han lyckades locka bort Ibrahim Pascha från staden och sysselsätta honom, medan Ypsilantis genom ett snabbt genomfört anfall tog Tripolitsa.

Det sägs att viceamiral Sachtouris hade för avsikt att med 28 krigsskepp och 10 brännare under Kanaris befäl segla till Alexandria för att förstöra fartygen i den andra expeditionen, som håller på att förberedas där.

En engelsk fregatt som anlände i går kväll berömmer den goda andan hos rumelioterna men kritiserar desto mer den som råder bland moreoterna, och rapporterar även att den grekiska flottan på nytt försett Missolonghi med proviant.

Bakgrund

Rapporten kommer från det grekiska frihetskriget mot Osmanska riket, som utkämpades under 1820-talet och väckte stort intresse i hela Europa. Missolonghi, en befäst stad på det grekiska fastlandets västkust, blev en av krigets mest symbolladdade platser. Staden utsattes för långvariga belägringar av osmanska styrkor under seraskiern (överbefälhavaren) Reshid Mehmed Pascha, och dess försvar följdes noga av den europeiska pressen. Att den grekiska flottan lyckades föra in proviant var avgörande för stadens uthållighet.

Flera av de personer som nämns var centrala gestalter i kriget. Ibrahim Pascha, son till Egyptens härskare Muhammed Ali, hade landstigit på Peloponnesos (Morea) med egyptiska trupper för att kväsa upproret. Furst Demetrios Ypsilantis var en av de grekiska ledarna, och sjöhjältarna Georgios Sachtouris och Konstantinos Kanaris blev berömda för sina djärva attacker med brännare, brandskepp som seglades in mot fiendens flotta. Kapudan pascha var titeln på den osmanska flottans högste befälhavare.

Uppgiften om att grekerna skulle ha återerövrat Tripolitsa, en viktig stad i det inre av Peloponnesos, bör läsas med försiktighet; nyhetsförmedlingen från krigsskådeplatsen gick via mellanhänder på öar som brittiskstyrda Korfu och innehöll ofta rykten och överdrifter. (Reds. anm.: Historiskt är det inte belagt att grekerna återtog Tripolitsa från Ibrahim Pascha vid denna tid.) Skillnaden som görs mellan rumelioter (greker från fastlandet norr om Korintiska viken) och moreoter (greker från Peloponnesos) speglar de inre motsättningar och regionala rivaliteter som präglade den grekiska sidan under kriget.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter