Tidningssida ur HELSINGBORGSPOSTEN, 1824-08-31
HELSINGBORGSPOSTEN • 1824-08-31

Psaras försvarare sprängde sig hellre än att kapitulera

1824Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel den 22 juli. De första rapporterna om grekernas förlust på Psara verkar ha varit något överdrivna. Besättningen på Sankt Nikolo hade i sista stund hissat en vit fana med orden "frihet eller död" i stället för korsets fana, vilket tycks ha lurat kapudan pascha (den turkiske storamiralen), som tolkade det som ett tecken på kapitulation.

Många turkar trängde fram mot klostret, i vars källare man överallt anlagt minor som spred död och förödelse. Man kan föreställa sig den förvirring som explosionen orsakade – den förvandlade halva Psara till en stenhög. Till och med på flottan ska förskräckelsen ha blivit så stor att flera fartyg skingrades åt olika håll. Genom detta äkta spartanska hjältedåd av några greker är alltså anklagelserna om feghet ärofullt vederlagda – anklagelser man för övrigt inte kunde tro på med tanke på psarioternas karaktär, bland vilka på senare tid män som Kanaris och Miaoulis utmärkt sig.

Som ett prov på de turkiska truppernas mod och disciplin berättas dessutom att de asiatiska soldaterna två gånger ville gå ombord igen när de mötte oväntat motstånd vid Sankt Nikolo, och att kapudan pascha måste ge order om att skjuta på dem från sina egna fartyg för att förmå dem att hålla stånd.

Den 25 juli. Enligt brev från Smyrna av den 17 har hydrioterna och spetsioterna, tillsammans med de flyende psarioterna, plötsligt visat sig vid Psara, bemäktigat sig de 60 – enligt andra uppgifter 80 – turkiska kanonsluparna som fanns där, samt en brigg, och dödat alla turkar på ön. Kapudan pascha skickade därefter några fregatter dit, men de anlände först sedan allt var avgjort.

Den grekiske patriarken har i dagarna förvisats och biskopen av Chios har trätt i hans ställe. Tidigare var Portens tolkar vanligen greker; nu har sultanen utnämnt en judisk konvertit till förste tolk.

Bakgrund

Det grekiska frihetskriget mot Osmanska riket, inlett 1821, följdes med stort engagemang av den europeiska allmänheten. Ön Psara i Egeiska havet var en av de tre stora sjöfartsöarna – tillsammans med Hydra och Spetses – vars flottor bar upp grekernas kamp till sjöss.

När osmanska styrkor intog Psara valde en grupp försvarare i befästningen vid Sankt Nikolo att spränga sitt krutförråd hellre än att ge sig, och drog med sig ett stort antal angripare i döden. Händelsen blev snabbt en symbol för grekisk offervilja och hyllades i europeisk press och diktning som ett 'spartanskt' hjältedåd.

De nämnda Kanaris och Miaoulis var två av krigets mest berömda grekiska sjöhjältar: Konstantinos Kanaris, själv från Psara, känd för sina djärva brännarattacker, och Andreas Miaoulis, den grekiska flottans befälhavare. 'Porten' var den gängse benämningen på den osmanska regeringen, och dess tolkar – dragomaner – hade traditionellt rekryterats bland grekiska fanarioter, en praxis sultanen enligt notisen nu brutit med till följd av misstron mot grekerna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter