Tidningssida ur HELSINGBORGSPOSTEN, 1824-08-31
HELSINGBORGSPOSTEN • 1824-08-31

Grekiska flottan slår tillbaka vid Psara – 3000 turkar nedgjorda

1824Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Hamburg den 27 augusti. Ett tillförlitligt brev från Konstantinopel, daterat den 25 juli, återger uppgifter från Smyrna som är endast två dagar äldre:

"Efter att Psara intagits genom förräderi – varifrån närmare 30 fartyg med en del av invånarna lyckades rädda sig och föra nyheten till Hydra – hade kapudan pascha (den turkiske storamiralen) lämnat kvar 3 000 man, två fregatter och närmare 50 transportfartyg och återvänt till Mytilene för att reparera sina skepp. Turkarnas förluster vid Psaras intagande uppskattas till 8 000 man. Grekerna ska däremot bara ha haft 6 000 beväpnade, varav 3 000 albaner och andra legosoldater.

Därefter har flottiljerna från Hydra och Spetses, tillsammans med resten av den psariotiska, angripit Psara den 15 i denna månad, bränt transportfartygen och den ena fregatten, äntrat den andra, nedgjort de 3 000 turkarna och förföljt de flyende till Chios, där de landstigit för att invänta dem. Kapudan pascha har genast gått till sjöss. Vi får se vad den förtvivlan som gripit grekerna kan uträtta."

Bakgrund

Under det grekiska frihetskriget mot Osmanska riket, som inletts 1821, spelade de små egeiska öarna Hydra, Spetses och Psara en avgörande roll. Deras handelsflottor omvandlades till krigsflottor och blev grekernas viktigaste vapen till sjöss mot den betydligt större osmanska flottan.

Psara, en liten ö nära Chios, förstördes av osmanska styrkor under kapudan pascha Khosref i en av krigets mest omtalade massakrer. Tusentals invånare dödades eller såldes som slavar, och katastrofen väckte stor bestörtning i hela Europa, där den så kallade filhellenismen – sympatirörelsen för grekernas sak – var stark.

Grekernas motangrepp, som notisen skildrar, genomfördes med de för tiden fruktade brännarna: äldre fartyg fyllda med brännbart material som seglades in bland fiendens skepp och antändes. Sjöhjältar som Konstantinos Kanaris, själv psariot, blev berömda för sådana vågstycken. Kapudan pascha var titeln på den osmanska flottans överbefälhavare.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter