Ehrensvärd om handel, konst och smak i Italien

Spridda anteckningar ur Ehrensvärds resa till Italien.

Om handeln.

Handeln styrde allt i samhället med rena kalkyler, och i dessa kalkyler ingick inte moralen. Den lade grunden för orättvisa och väckte begär efter saker utan nytta. Den gick sina egna vägar utan att omfattas av lagstiftningen; den gjorde varje dag uppror mot lagstiftaren och tog sig ett herravälde utan namn.

Det var handeln som störtade prästväldet; med tiden störtar den även kungaväldet. Den tål inga moraliska band: all ordning i sinnet måste vika om inte handeln fjättras.

Om nutidens konstnärer.

Vår tids konstnärer har en tung uppfattning om det sköna. Vårt sätt att leva, vår bekvämlighet och den olika uppfostran vi får inom så många samhällsklasser hindrar känslan för det sanna. Vi lever därför i okunnighet om det verkligt vackra i naturen, om den verkliga sanningen i ordning och om en sann smak.

Bronskabinettet i Portici.

Det finns de som tror att våra hantverkare arbetar lika väl, smaken undantagen. Men när man ser kärl, gångjärn och småsaker, mått och vågskålar med mera, som använts i bättre och sämre hus, i tempel och kyffen, alla lika omsorgsfullt, väl och vackert gjorda, framgår det att hantverkarna i en så liten stad som Herculaneum måste ha hedrat sin tid mer än de fåtaliga hantverkare som i dag verkar i två stora huvudstäder, London och Paris.

Om de fria konsterna.

I konsterna har de nationer nått skickligast resultat som inom sig haft den bästa ordningen i sederna.

Mest smak har konsterna visat i de nationer som haft det bästa klimatet.

Grekerna har i dag inga konster, men förr överträffade de alla nationer.

Konsterna utövas i vår tid av nordiska folk; man känner konsternas nuvarande värde, och man finner att konst och smak rättar sig efter seder och klimat.

Strödda Antekningar ur Ehrenswärds Resa till Italien.

Om Handeln.

Den förde allt i samhället med blotta uträkningar, och i hwilka uträkningar moralen icke war inbegripen. Den lade grundwal för orättwisa, och wäckte begär för saker utan gagn. Den gick sina egna steg, utan att wara innefattad i lagstiftningen; den gjorde hwar dag uppror emot lagstiftaren, och tog ett herrawälde utan namn.

Det war Handeln, som öfwerändakastade prestwäldet; den omkullkastar med tiden Konungawäldet, den tål inga moraliska samband: all sinnesordning skall wika, om icke handeln fjättras.

Om nutidens Artister.

Artister i wåra tider ha en tung idé om skönt; wår lefnad, wår ro och den olika uppfostran wi ha inom så många klasser af folk, förbjuda känslan om ett sannt; wi lefwa sålunda i okunnighet om det rätt wackra i naturen, om det rätt sanna i ordning, och en sann smak.

Bronskabinettet i Portici.

Man finner dem, som tro att wåra Handtwerkare arbeta lika wäl, smaken undantagen. Men när man ser kärl, gångjern och skräp, mått och wigtskålar &c. &c., som tjent i bättre och sämre hus, i tempel och kyffen, lika aktsamt, wäl och täckt gjorde, synes att handtwerkare i så liten stad som Herculanum böra hedrat sin tid mera, än hwad de hedra, som i ett litet antal nu sitta i 2 stora hufwudstäder, London och Paris.

Om fria Konster.

Uti konster hafwa de nationer gått skickligast, som inom sig haft den mesta ordning i seder.

Med mesta smak hafwa konsterne gått i de nationer, som haft bästa klimatet.

Grekerne ha nu inga konster, och fordom öfwergingo de alla nationer.

Konsterne nu för tiden öfwas af Nordiska folkslag; man känner konsternas nuwarande wärden, och man finner att konster och smak rätta sig efter seder och klimat.