Tidningssida ur LINKÖPINGSBLADET, 1823-10-15
LINKÖPINGSBLADET • 1823-10-15

Så greps Riego – förrådd av sin vägvisare

1823Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 30 september. Madridtidningen Restaurador uppger den 18 september att Ballesteros brutit den kapitulation han ingått med den franske generalen Molitor och förenat sig med Riego. Den 12 september ska general Bourck ha haft för avsikt att lämna La Coruña.

Tidningen Drapeau blanc innehöll för ett par dagar sedan följande artikel: ”Det är nu avgjort att marskalken, markisen Lauriston, strax efter sitt intåg i Pamplona lät arrestera 150 revolutionärer, eftersom de begått flera övergrepp mot de besegrade rojalisterna. Vi behöver inte påpeka att marskalk Lauriston med denna åtgärd gjort raka motsatsen till vad dekretet från Andújar föreskriver.” Tidningen Constitutionnel påpekar det opassande i denna artikel, och Courier menar att marskalken därigenom brutit mot artikel 10 i den kapitulation i Pamplona som han själv slutit.

Om de närmare omständigheterna kring Riegos tillfångatagande skriver tidningen Étoile följande: Sedan Riego lidit ett fullständigt nederlag mot fransmännen irrade han omkring i bergen med 20 kavallerister, varav 17 stabsofficerare. Helt utmattad mötte han en eremit och en bonde från Vilches, Lopez Lara, som tvingades tjäna som vägvisare. Under den nattliga färden kom han till tullhuset Baquerizones, där Laras bror Mateo bodde. Hästen fick foder och flyktingarna lade sig att sova i stallet med dragna värjor vid sin sida.

Riego begärde att Mateo skulle låta sko hans häst, men Lopez hade gett sin bror en vink om vilken gäst han härbärgerade. Mateo erbjöd sig då att hämta en smed från Arquillos, men i stället förde han dit alkalden i spetsen för beväpnade bönder. När dessa trädde fram ville Riego och hans följeslagare försvara sig, men eremiten, Lopez och Mateo grep tre karbiner och siktade på officerarna. Med värjan i hand tvingades de ge sig. Alkalden ville genast låta avrätta fångarna, men Lopez hindrade honom, och man beslöt att föra fångarna till Arquillos.

Bakgrund

Rafael del Riego var den spanska liberalismens främsta symbolgestalt, mannen bakom 1820 års resning som tvingade kung Ferdinand VII att regera under konstitution. När en fransk armé under hertigen av Angoulême invaderade Spanien 1823 för att återupprätta kungens envälde krossades det liberala motståndet steg för steg, och Riego blev en jagad man.

Skildringen av hans tillfångatagande – utmattad på flykt i bergen, förrådd av en bonde som tvingats visa vägen – spreds snabbt i europeisk press. Riego fördes till Madrid, dömdes och avrättades genom hängning i november samma år.

Notisen speglar också den franska pressdebatten kring ockupationen: dekretet från Andújar, utfärdat av hertigen av Angoulême, syftade till att skydda besegrade liberaler mot de spanska rojalisternas hämndaktioner, och marskalk Lauristons arrestering av revolutionärer i Pamplona kritiserades som ett brott mot både dekretets anda och kapitulationsvillkoren. De citerade tidningarna företrädde olika läger – Drapeau blanc var ultrarojalistisk medan Constitutionnel var liberal.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter