Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1823-08-09
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1823-08-09

Cádiz artilleri i förfall medan Barcelona pressas hårt

1823Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Sevilla den 9 juli. Det spanska artilleriet befinner sig till största delen i fransmännens händer, och en rapport, som påstås komma från goda källor, redovisar vad som ännu finns kvar i Cádiz och på Isla de León: de flesta lavetterna är maskätna, så att de inte tål två kanonskott, krutförrådet uppgår till 32 880 skålpund, och för åtta dagar sedan fanns i arsenalen i Cádiz 122 färdiga kul- och kartesch-skott samt 23 264 skålpund bly i stänger. Le Constitutionnel anmärker att om Moniteurens uppgift inte beror på misstag, så är det högst förvånande att fransmännen inte redan ryckt in i en så illa försvarad stad.

Enligt franska underrättelser, och efter general Sarsfields försäkran, var en kris nära i Barcelona, så att staden kanske inom fjorton dagar skulle vara ur stånd att försvara sig. General Rotten ska ha utfärdat en proklamation där de som tar minsta antirevolutionära steg hotas med döden. Garnisonen hade visserligen gjort utfall men alltid blivit slagen. De små öarna Las Medas, viktiga för sjöfarten, hade genom kapitulation givit sig till fransmännen. Staden Barcelona ska nu rymma inte mindre än 180 000 människor och ändå ha livsmedel i överflöd. Sarsfields sidbyte – som ingen borde bli överraskad av, eftersom han redan i kriget 1811 gjort sig känd för feghet och förräderi – beskrivs som utan betydelse eller annan följd än att Barcelona räknar en människa mindre. Mina ska, fortfarande sjuk, befinna sig där.

Det madridska regentskapets kungörelse har i Palma på Mallorca bränts av bödeln. Balearerna är mycket ivrigt tillgivna konstitutionen. Sex tidningar utkommer i Cádiz. I en av dem, Espectador, offentliggör Riego sin brevväxling med ministären. Han hade nämligen avböjt att bli andrebefälhavare över armén i Andalusien, men i stället erbjudit sig att tåga genom Spaniens provinser och uppliva den allmänna andan, om man kunde skaffa honom 1 500 man, 200 hästar och 100 000 piaster; varpå ministären svarade att inga medel därtill fanns. (Reds. anm.: texten är avbruten i originalet.)

Bakgrund

Notisen hör till rapporteringen om den franska interventionen i Spanien 1823, då Frankrike på den Heliga alliansens uppdrag ingrep för att återupprätta Ferdinand VII:s envälde och krossa den konstitutionella regim som styrt landet sedan revolutionen 1820. Cádiz var de konstitutionellas sista fäste, dit regeringen och den fångne kungen förts, medan Barcelona hölls av konstitutionella styrkor under bland andra general Francisco Espoz y Mina.

Rafael del Riego, som omnämns i texten, var den officer vars uppror 1820 utlöst den konstitutionella perioden och en av liberalernas främsta symbolgestalter. Efter Cádiz fall senare samma år greps och avrättades han. Uppgifterna om general Sarsfields sidbyte och stridigheterna kring Barcelona speglar det sönderfall som präglade det konstitutionella lägret under krigets slutskede.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter