Turkiska fälttåget mot Morea rapporteras helt misslyckat

Om turkarna och grekerna.

Den turkiska regeringen hade planerat att genom att koncentrera alla sina styrkor på en gång undsätta de belägrade fästningarna och tränga in över näset till Morea, samtidigt som flottan skulle landsätta trupper på halvöns södra del. Några fartyg avdelades dessutom till viken vid Patras, sedan den tredje turkiska sjöexpeditionen förstärkt den del av flottan som lidit minst förluster. En grekisk eskader utanför Patras drev genast tillbaka de nämnda fartygen; huvudflottan har däremot försvunnit utan att man vet vart. På eskadern under Ismael Gibraltar har pesten börjat härja fruktansvärt bland manskapet. Vad slutligen den stora landexpeditionen beträffar tros den ha slutat med ett allmänt turkiskt återtåg under intensiv förföljelse av grekerna.

Det sägs att grekerna på förhand har avträtt hamnen vid Lepanto till Förenta staterna, trots att den ännu inte är i deras händer. Senare underrättelser bekräftar att landexpeditionen misslyckats fullständigt: Kurschid Pascha hade med 3 000 man flytt till Larissa, där han förenat sig med 2 000 andra som skyndat till hans förstärkning. I huvudstaden arbetas det på ännu en sjöexpedition.

Mordbranden i Jassy hade samband med ett slags uppror mot den nyss anlände kajmakamen (ståthållaren). Vart denne tagit vägen visste man inte. Under själva den fruktansvärda eldsvådan, som anlagts på långt fler än 20 ställen samtidigt, släpade janitsjarerna fram bojarer och stadens styresmän och tvingade dem att skriva under ett intyg om att olyckan uppkommit helt av en slump. Samma avsikt ska man ha haft med Bukarest.

När efterträdaren till den avlidne grekiske patriarken i Konstantinopel skulle väljas frigav sultanen de sex biskopar som hållits kvar som gisslan i seraljen. En av dem valdes till patriark, och man hoppas att sultanen bekräftar valet, vilket uttryckligen har utlovats.

Ryktet går att herr de Latour-Maubourg, det franska sändebudet, hotar att lämna Konstantinopel eftersom han inte fått officiellt besked om utnämningen av hospodarerna. Det sägs också att dessa furstars ankomst till furstendömena kan komma att skjutas upp ytterligare. I Bukarest har man i flera hus funnit tydliga spår av förberedelser till mordbrand.

Brev från Korfu daterade den 16 augusti hävdar att turkarna från Lepanto trängt in på Morea och att Mavrokordatos dragit sig tillbaka. Till Konstantinopel anlände redan den 11 augusti nyheten att Mahmud Pascha, förmodligen paschan av Thessaloniki, intagit staden och citadellet i Korinth. Bland de grekiska befälhavarna ska oenighet råda; personer som anklagats för att genom förräderi ha fört Korinth i turkarnas våld har den grekiska regeringen dömt till döden. Även Aten ska ha utrymts av grekerna. (Alla dessa underrättelser om turkarnas framgångar kommer från Oesterreichischer Beobachter.)

Om Turkarne och Grekerne.

Turkiska Regeringen hade ämnat genom alla sina krafters concentrerande på engång befria de kringrända fästningarna och intränga öfwer Isthmen på Morea under det flottan skulle landsätta troppar på denna halfös södra trakt; några fartyg detacherades derjemte till wiken wid Patra, sedan tredje Turkiska Sjöexpeditionen förstärkt den delen af flottan som minst hade förlorat. En Grekisk eskader utan för Patra dref genast de för nämnda fartygen tillbaka; hufwudflottan deremot har förswunnit, utan att bekannt är hwarthän; på eskadern under Ismael Gibraltar har pesten börjat grufligen härja ibland manskapet; hwad den stora expeditionen till lands slutligen angår, så har den, enligt hwad som tros, slutat med ett allmänt Turkarnas återtåg under liflig förföljelse af Grekerna. Det säges att Grekerne på förhand åt Förenta Staterna äfwenledes afträdt Lepantiska hamnen, ehuru den ännu ej är i deras händer — Sednare underrättelse bekräfta landexpeditionens fullkomliga mißlyckande: Curschid Pascha hade med 3000 man flyktat till Larißa, der han förenat

sig med 2000 andra, som skyndat till hans förstärkning. — I hufwudstaden arbetas på ännu en sjöexpedition. — Mordbranden i Jaßi stod i sammanhang med ett slags uppror mot den just då anlända Kajmakan. Hwart denne tagit wägen, wißte man ej. Under sjelfwa den rysliga, på wida mer än 20 ställen på engång anlagda eldswådan, släpade Janitscharerne fram Bojarer och stadens Styresmän, samt twingade dem till underskrift af en Attest, att olyckan alldeles tillfälligtwis uppkommit. Med Bucharest skall man hafwa haft samma affigt. — Då den aflidne Grekiske Patriarkens Efterträdare i Constantinopel skulle wäljas, frigaf Sultanen de 6 Biskoppar, hwilka som gißlan blifwit qwarhållne i Seraljen: en af dem waldes till Patriarch, och man hoppas Sultanens bekräftelse af walet, hwilken uttryckligen warit lofwad. — Ryktet går att Hr de Latour-Maubourg, Franska Sändebudet hotar att lemna Constantinopel, emedan han ej fått officiel underrättelse om Hospodarernas utnämnande. Äfwen säges att deße Furstars ankomst till Furstendömena ännu torde uppskjutas. — I Bucharest hafwa i flera hus tydliga spår funnits efter anstalter till mordbrand. — Bref från Corfu af den 16 Aug. påstå att Turkarne ifrån Lepanto inträngt på Morea, och att Maurokordato begifwit sig tillbaka. I Constantinopel anlände redan den 11 Aug. den underrättelsen att Mahmud Pascha, förmodligen Paschan af Theßalonich, bemäktigat sig staden och citadellet Corinth. Bland Grekiska Anförarne skall oenighet råda; personer, som blifwit beskyllda att hafwa genom förräderi bragt Corinth i Turkarnes wåld, har Grekiska Regeringen dömt till döden. Äfwen Athen skall wara utrymdt af Grekerna. (Alla deßa underrättelser om Turkarnes framgång meddelas af Oesterreichischer Beobachter).