Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1822-08-10
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1822-08-10

Rojalistiska resningar oroar Madrid – Cortes vill fängsla kungen

1822Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Madrid den 12 juli. Det sägs att förändringar ska ske i regeringen. Man känner ännu inte till vilka de nya ministrarna blir, men troligen utses män som har större inflytande i Cortes.

Från provinserna är nyheterna mycket glädjande. Upprorsbanden förföljs med kraft och skingras överallt. I Cádiz och andra städer har invånarna högljutt uttryckt sitt missnöje när de fick underrättelse om gardets resning. Milisen griper till vapen och svär att segra eller dö för konstitutionens sak.

Madrid den 16 juli. I går uteblev kurirerna från Katalonien och Aragonien, vilket väcker stor oro. Upprorsmännen i Andalusien och La Mancha, som brigadgeneralen Chacón slog tillbaka vid Montillo (Reds. anm.: möjligen Montilla), har begett sig mot Madrid och ryckt in i Ciudad Real; de utgör dock inte mer än 250 karabinjärer och 600 infanterister. General Morillo har gett order till garnisonen i Ocaña att hejda deras marsch tills general Chacón hinner ifatt dem på nytt och kan fånga dem mellan två eldar. Just nu kommer besked om att upprorsmännen tagit vägen mot Toledo.

Resningen i provinsen Sigüenza är ännu allvarligare än den i La Mancha. Präster och lantbor deltar i den, och antalet upprorsmän uppges till 4 000. De har besatt staden Brihuega. Flera avdelningar ur det kungliga gardet har anlänt till Sigüenza; andra har fortsatt marschen till Navarra.

Fyrtio ledamöter av Cortes har den 31 i förra månaden lämnat in en skrivelse till den permanenta deputationen med den revolutionära begäran att kungen ska förklaras som fånge om han inte vill ställa sig på de lojala medborgarnas sida.

Bakgrund

Rapporten speglar den djupa krisen i Spanien under den så kallade liberala treårsperioden (Trienio Liberal, 1820–1823). Efter en militärrevolt 1820 tvingades kung Ferdinand VII återinföra den liberala konstitutionen från 1812 och regera tillsammans med parlamentet, Cortes. Kungen motarbetade dock i hemlighet den konstitutionella regimen, och landet splittrades mellan liberaler och rojalister.

Sommaren 1822 kulminerade spänningarna. I början av juli gjorde delar av det kungliga gardet i Madrid uppror till stöd för kungens absoluta makt – den 'gardets resning' som texten nämner – men revolten slogs ned av den konstitutionstrogna milisen. Samtidigt blossade rojalistiska gerillaresningar upp i provinser som La Mancha, Andalusien, Katalonien och Navarra, ofta med stöd av präster och bönder som såg den liberala regimen som ett hot mot kyrka och tradition.

General Pablo Morillo, känd från krigen i Sydamerika, hörde till de befälhavare som bekämpade upproren. Kravet från Cortes-ledamöter att förklara kungen fången visar hur långt misstroendet mot Ferdinand VII gått. Krisen fick sin upplösning året därpå, när en fransk armé på de europeiska stormakternas uppdrag invaderade Spanien och återinsatte Ferdinand VII som enväldig kung.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter