Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1821-10-16
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1821-10-16

Ryska trupper vid gränsen – heterister håller ställningarna

1821Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Moldaviska gränsen den 29 augusti. Den ryska fästningen Chotym, även kallad Chozzim (Reds. anm.: Chotyn i nuvarande Ukraina), är i mycket gott skick. Verken är bestyckade med 180 kanoner och betydande förråd har samlats för en garnison på 6 000 man. Ismail är i förhållande till sina omfattande befästningar inte lika välförsedd, men även denna fästning är i gott försvarsskick, och dessutom finns där åtta brännare (Reds. anm.: brandfartyg).

Mellan Chotym och Ismail står fyra ryska infanteridivisioner och sex kosackregementen förlagda; kosackerna har posteringar längs floden Prut. Trupperna ser ut som om de kom direkt från vaktparaden i Sankt Petersburg, och de brinner av längtan att hämnas sina trosbröders lidanden.

Har man sett ryssarna och sedan får se turkarna blir kontrasten desto tydligare. De turkiska trupperna är inget annat än en eländig lantmilis, med våld ryckt från sina civila yrken: dåligt beväpnade, dåligt klädda, utan disciplin och ordning, med rov och plundring som sysselsättning. Flera hundra man, som inte ville vänta till hösten med att föra hem sitt byte, lät Jusuf Pascha gripa; han tog bytet ifrån dem och lät dränka rövarna som fribytare.

Turkarnas fruktan för heteristerna är gränslös – blotta ropet "Heteristerna kommer!" jagar hundratals på flykten. Ryktet att grekernas sak skulle vara förlorad och de besegrade är alltså felaktigt.

Jordaki ska ha för avsikt att slå sig igenom längs den österrikiska gränsen till Ryssland. Enligt hans egna ord vore det ovärdigt tappra män att tåga obeväpnade genom de österrikiska länderna så länge de med sabeln i hand kan bana sig väg. Jordakis sår är ännu inte läkta och han är så sjuk att han varken kan gå, åka eller rida; han lät därför transportera sig på en flotte på floden Bistritza till Piatra.

Klostret Slatina har besatts av 700 utvalda heterister, som uppges vara utmärkt väl beväpnade och klädda. Sammanlagt kan antalet heterister i bergen vid Moldova och Bistritza samt i skogarna mellan Seret och Prut, längs den österrikiska gränsen, säkert uppskattas till 4 000 man. Över 2 000 heterister har obeväpnade tågat genom Bukovina, men ingen av dem tycks vara sinnad att ge upp sin sak.

Bakgrund

Det grekiska frihetskriget inleddes 1821 när furst Alexander Ypsilanti, ledare för det hemliga sällskapet Filiki Eteria – vars medlemmar kallades heterister – gick över floden Prut och startade ett uppror mot osmanskt styre i furstendömena Moldavien och Valakiet. Upproret i furstendömena slogs i stort sett ned av osmanska trupper under sommaren, men spridda heteristförband fortsatte kampen i bergstrakterna.

Jordaki, det vill säga Giorgakis Olympios, var en av heteristernas mest framstående befälhavare och fortsatte motståndet efter huvudstyrkans nederlag. Klostret Slatina och senare klostret Secu i Moldavien blev heteristernas sista fästen.

Rapportens detaljerade uppgifter om ryska fästningar och truppkoncentrationer vid gränsen speglar den spända situationen mellan Ryssland och Osmanska riket. Många väntade sig att tsar Alexander I skulle ingripa militärt till grekernas försvar, särskilt efter avrättningen av den grekisk-ortodoxa patriarken i Konstantinopel, men kriget mellan de båda makterna kom att dröja till slutet av decenniet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter