Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1821-10-16
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1821-10-16

Porten försvarar patriarkens avrättning i svar till Ryssland

1821Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Bryssel den 21 september. Våra tidningar återger Höga portens svar av den 26 juli på baron Stroganovs not av den 18 juli.

I svaret förklaras bland annat att det är Höga portens fasta beslut att noggrant verkställa de ingångna fördragen och konventionerna med de vänskapligt förbundna makterna, i synnerhet med grannen Ryssland, och att det är dess orubbliga föresats att leva i oavbruten vänskap och gott samförstånd med denna makt.

Vidare förklaras att alla de personer, särskilt den grekiske patriarken och andra prelater, som med anledning av det pågående upproret dömdes till döden, har fått ett välförtjänt straff; att skymfen och vanhelgandet av de grekiska kyrkorna endast begicks av den turkiska pöbelns avskum; och att muslimernas allmänna beväpning enbart syftat till att återställa det inre lugnet och inte riktat sig mot vänligt sinnade människor och trogna rajahs (Reds. anm.: kristna undersåtar i Osmanska riket).

Slutligen hävdas att de instruktioner som Porten skickat till truppernas befälhavare i Valakiet inte haft något annat syfte än att kväsa upproret i dessa provinser, att Porten ingalunda vill kränka provinsernas privilegier, utan att den tvärtom, så snart lugnet återställts och rebellerna straffats, genast ämnar återinsätta vojvoderna och följa den gamla konventionen, med mera.

Bakgrund

Avrättningen av den grekisk-ortodoxe patriarken Gregorios V i Konstantinopel i april 1821 – han hängdes i full ornat på påskdagen trots att han offentligt fördömt det grekiska upproret – väckte avsky i hela det kristna Europa och förde Ryssland och Osmanska riket till randen av krig.

Baron Grigorij Stroganov var Rysslands sändebud i Konstantinopel och överlämnade i juli ett ultimatum där Ryssland krävde skydd för de kristna, återuppbyggnad av skändade kyrkor och respekt för de rumänska furstendömenas rättigheter. När Porten inte svarade i tid lämnade Stroganov Konstantinopel och de diplomatiska förbindelserna bröts.

Portens svar, som här återges, försökte avvärja en rysk krigsförklaring genom att framställa avrättningarna som legitima straff för förräderi och skylla övergreppen mot kyrkorna på pöbeln. Vojvoderna som nämns var furstendömena Moldaviens och Valakiets lokala furstar, vilkas ställning reglerades genom äldre överenskommelser mellan de båda makterna. Krig mellan Ryssland och Osmanska riket undveks denna gång men bröt till slut ut 1828.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter