Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1821-10-16
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1821-10-16

Greker bränner staden Foltischan efter uteblivet lösenkrav

1821Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Moldaviska gränsen den 2 september. Grekerna har, efter att ha satt staden Niams (Reds. anm.: sannolikt Neamț i Moldavien) i brand, åter dragit sig tillbaka till de moldaviska bergen.

De grekiska styrkor som står vid Slatina skickade en uppmaning till invånarna i Foltischan (Reds. anm.: Fălticeni) att inom några dagar leverera 25 000 piaster – i annat fall skulle staden gå samma öde till mötes som Niams.

Flera invånare flydde därefter till den österrikiska gränsen. Endast några stannade kvar under skydd av 148 turkiska soldater, som ville behålla sin post eftersom den grekiska truppen inte verkade betydande. Men grekerna höll beklagligtvis ord: den 28 augusti satte de staden i brand på flera ställen.

Bakgrund

Under det grekiska frihetskrigets inledningsskede 1821 utkämpades strider inte bara i Grekland utan även i de rumänska furstendömena Moldavien och Valakiet, där det hemliga sällskapet Filiki Eterias styrkor – heteristerna – hade startat upproret mot osmanskt styre. Efter huvudstyrkans nederlag drog sig spridda förband tillbaka till bergstrakterna i norra Moldavien, nära den österrikiska gränsen.

För att finansiera sin fortsatta kamp tog dessa förband till hårdhänta metoder mot civilbefolkningen, däribland brandskattning – krav på pengar under hot om att bränna ned städer. Fălticeni och trakten kring Neamț låg i upprorsmännens operationsområde.

Rapporten visar krigets brutala baksida: civilbefolkningen i furstendömena, som till stor del var rumänsk och inte grekisk, drabbades hårt av både de osmanska truppernas framfart och heteristernas utpressning, vilket bidrog till att upproret förlorade lokalt stöd.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter