Grekernas och turkarnas angelägenheter.
Från Odessa har man daterat den 12 augusti fått följande berättelse om den sjödrabbning som grekerna nyligen vunnit. Den fientliga flottan, bestående av 17 stora krigsfartyg och 35 transportskepp, hade seglat ut från Bosporen in i Propontis (Marmarasjön) och kastat ankar vid Hellesponten. Fjorton grekiska vaktskepp, som bevakade fiendens rörelser, sänkte sina flaggor och flydde hastigt så snart de fick syn på fienden.
Några genuesiska fartyg mötte dem, och på deras fråga vart de var på väg svarade grekerna att alla krigförande där hade hamnat i stor inbördes oenighet, att hydrioterna och sfakioterna hade fört ombord sin egendom och sina familjer på fartygen och ville rädda sig till Amerika – nu skulle även de själva rädda de sina. Genuesarna skyndade sig genast att underrätta turkarna om detta. Dessa beslöt omedelbart att utnyttja tillfället; inom kort anlände de med gynnsam vind till sundet mellan Samos och Chios, där de helt tryggt ankrade.
Vid samma tid låg i dessa farvatten ett dalmatiskt fartyg, som senare löpte in i Odessas hamn och som ett trovärdigt vittne berättat om denna för grekerna så viktiga händelse. Kaptenen berättar vidare: "På grund av motvind dröjde jag kvar där i två dagar. På morgonen den andra dagen såg vi 34 grekiska fartyg segla fram, bland dem även två nyligen erövrade turkiska fregatter. I spetsen för denna flotta gick en brigg som tillhörde underamiralen. Jag lättade ankar och stack ut på öppna havet. Med lejonmod kastade sig grekerna över barbarerna och underhöll en fruktansvärd eld. En frisk sydlig vind drev mitt skepp därifrån. Men jag hade knappt varit under segel i tre timmar förrän jag såg havet täckt av fler grekiska fartyg, av vilka jag räknade över 112. Även dessa anföll fienden. Slaget varade i tre dagar, den 14, 15 och 16 juli. Ett linjeskepp och två fregatter har fallit i segrarnas händer, flera sprängdes i luften och de övriga sökte sin räddning i flykten."
Grekernes och Turkarnes angelägenheter.
Man har ifrån Odessa af d. 12 Aug. följande berättelse om den af Grekerne senast wunna sjödrabbningen. Den af 17 stora krigs- och 35 transport-skepp bestående fiendtliga flottan, som hade utlupit ifrån Bosphoren in uti Propontis, kastade ankar wid Hellesponten. 14 Helleniske wagtskepp, som iagttogo fiendens rörelser, sänkte sina flaggor och togo hastigt flykten, så snart de blefwo fienden warse. Någre Genuesiske skepp mötte dem, och deßas fråga, hwarthån? beswarade de dermed, att alla krigförande där hade råkat i stor twedrägt, att Hydrioterne och Sphakioterne fört om bord på skeppen sin egendom och sina familjer samt wille rädda sig till Amerika; nu gingo äfwen de att rädda de sina. Genuesarne skyndade genast att underrätta Turkarne härom. Deßa beslöto ofördröjeligen att begagna tillfället; innan kort anlände de med gynnande wind till canalen emellan Samos och Chios, derside helt tryggt lade sig för ankar. Wid samma tid låg i deßa farwattn ett Dalmatiskt skepp, som sedermera inlupit i Odessas hamn och såsom ett trowärdigt wittne berättat oß denna för Grekerne så wigtiga händelse. Kaptenen talar nu widare: ”I anseende till motwind dröjde jag der 2 dagar. Den andra dagen om morgonen sågo wi 34 Helleniska skepp framsegla, bland hwilka äfwen woro 2 af dem nyligen eröfrade Turkiske Fregatter. I spetsen för denna flotta stod en Brigg, som tillhörde Under-Amiralen. Jag lyftade ankar och stack ut i öppna sjön. Med lejonmod störtade sig Hellenerne på Barbarerne och underhöllo en fruktanswärd eld. En frisk sunnanwind dref mitt skepp derifrån. Men knappt hade jag tre timmar warit under segel, förr än jag såg hafwet betäckt med andra Grekiska fartyg, af hwilka jag räknade öfwer 112. Äfwen deßa ansöllo fienden. Slaget warade 3 dagar, d. 14, 15 och 16 Juli. Ett linieskepp och 2 fregatter hafwa fallit i Segerwinnarnes händer, flere sprängdes i luften och de öfrige sökte i flykten sin räddning.”
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›