Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1821-09-25
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1821-09-25

Grekisk flotta besegrar turkarna i tredagarsslag vid Samos

1821Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Grekernas och turkarnas angelägenheter.

Från Odessa har man daterat den 12 augusti fått följande berättelse om den sjödrabbning som grekerna nyligen vunnit. Den fientliga flottan, bestående av 17 stora krigsfartyg och 35 transportskepp, hade seglat ut från Bosporen in i Propontis (Marmarasjön) och kastat ankar vid Hellesponten. Fjorton grekiska vaktskepp, som bevakade fiendens rörelser, sänkte sina flaggor och flydde hastigt så snart de fick syn på fienden.

Några genuesiska fartyg mötte dem, och på deras fråga vart de var på väg svarade grekerna att alla krigförande där hade hamnat i stor inbördes oenighet, att hydrioterna och sfakioterna hade fört ombord sin egendom och sina familjer på fartygen och ville rädda sig till Amerika – nu skulle även de själva rädda de sina. Genuesarna skyndade sig genast att underrätta turkarna om detta. Dessa beslöt omedelbart att utnyttja tillfället; inom kort anlände de med gynnsam vind till sundet mellan Samos och Chios, där de helt tryggt ankrade.

Vid samma tid låg i dessa farvatten ett dalmatiskt fartyg, som senare löpte in i Odessas hamn och som ett trovärdigt vittne berättat om denna för grekerna så viktiga händelse. Kaptenen berättar vidare: "På grund av motvind dröjde jag kvar där i två dagar. På morgonen den andra dagen såg vi 34 grekiska fartyg segla fram, bland dem även två nyligen erövrade turkiska fregatter. I spetsen för denna flotta gick en brigg som tillhörde underamiralen. Jag lättade ankar och stack ut på öppna havet. Med lejonmod kastade sig grekerna över barbarerna och underhöll en fruktansvärd eld. En frisk sydlig vind drev mitt skepp därifrån. Men jag hade knappt varit under segel i tre timmar förrän jag såg havet täckt av fler grekiska fartyg, av vilka jag räknade över 112. Även dessa anföll fienden. Slaget varade i tre dagar, den 14, 15 och 16 juli. Ett linjeskepp och två fregatter har fallit i segrarnas händer, flera sprängdes i luften och de övriga sökte sin räddning i flykten."

Bakgrund

Under det grekiska frihetskriget (1821–1829) kämpade grekerna för att frigöra sig från det osmanska rikets flerhundraåriga styre. Sjökriget spelade en avgörande roll, eftersom den osmanska flottan behövde behärska Egeiska havet för att kunna landsätta trupper och försörja sina garnisoner på öarna.

Ön Hydra, vars sjöfarare (hydrioterna) nämns i texten, var tillsammans med öarna Spetses och Psara ryggraden i den grekiska flottan. Grekerna kompenserade sitt numerära underläge med skicklig taktik, snabba mindre fartyg och inte minst brännare – fartyg lastade med brännbart material som styrdes in i fiendens skepp. Sundet mellan Samos och Chios var upprepade gånger skådeplats för strider, eftersom osmanerna försökte återta det upproriska Samos.

Att nyheten förmedlas via Odessa är typiskt för tidens rapportering: hamnstaden vid Svarta havet var en viktig knutpunkt för handel och nyheter från östra Medelhavet, och där fanns dessutom en stor grekisk köpmannakoloni med starka band till frihetskampen. Uppgifterna bygger, som ofta i samtida press, på andrahandsvittnesmål från sjökaptener, vilket gör detaljerna – som listen med de flyende vaktskeppen – svåra att verifiera.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter