Tidningssida ur UPSALA STADS OCH LÄNSTIDNING, 1821-09-24
UPSALA STADS OCH LÄNSTIDNING • 1821-09-24

Turkisk flotta besegrad och blodbad i Bukarest

1821Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Uppgiften om den turkiska flottans nederlag har bekräftats. Sultanen ska med anledning av detta ha blivit ytterst upprörd.

Tillsammans med baron Stroganov har 180 kristna familjer räddat sig, och de hyllar honom som sin räddare. Dagen före hans avresa från Konstantinopel hävdes embargot på de ryska fartygen, och den fria sjöfarten genom Dardanellerna återställdes. Därefter beviljades ytterligare två av den ryska regeringens huvudkrav; till och med återställandet av de kristna kyrkorna lär ha beviljats. Den 16 augusti befallde sultanen den nye grekiske patriarken att försäkra grekerna om full förlåtelse, förutsatt att de återgår till lydnad.

I Valakiet har Kiaya Bey samlat flera truppavdelningar i Bukarest. Dit kallades även kaminaren Sava, som lett kriget mot de upprorsmän som strövade omkring vid gränsen. När han tillsammans med två underbefälhavare den 19 augusti skulle infinna sig hos Kiaya Bey möttes de av en gevärssalva och föll döda till marken. Vid samma tidpunkt angreps de arnauter som stod under Savas befäl; de drog sig undan till klostren och stadens starkaste byggnader och försvarade sig med stor tapperhet. När skjutandet upphörde fann man framför ett kloster 400 dödade och svårt sårade turkar, men inne i klostret inte en enda levande arnaut. Man trodde att de hade varit flera hundra, eftersom de försvarat sig så länge, men de var bara 39 man.

Bakgrund

Rapporten speglar det grekiska frihetskrigets inledande skede, då grekiska upprorsmän reste sig mot det osmanska väldet och konflikten snabbt fick internationella följder. De grekiska sjöstyrkorna, ofta med brännare (brandskepp), tillfogade den osmanska flottan flera kännbara nederlag, vilket väckte vrede hos sultanen, i texten kallad Storherrn.

Baron Grigorij Stroganov var Rysslands ambassadör i Konstantinopel. Osmanska övergrepp mot kristna, däribland avrättningen av den grekiske patriarken, ledde till en allvarlig diplomatisk kris mellan Ryssland och Osmanska riket. Stroganov lämnade Konstantinopel sedan Porten inte fullt ut gått med på ryska krav om skydd för de kristna och fri sjöfart genom Dardanellerna. Att många kristna familjer följde med honom och hyllade honom som räddare visar hur utsatt den kristna befolkningen i huvudstaden var.

I furstendömet Valakiet, dagens södra Rumänien, hade ett uppror under Tudor Vladimirescu och den grekiska rörelsen Filikí Etería slagits ned av osmanska trupper. Sava, en befälhavare över arnauter (albanska legosoldater), hade bytt sida och tjänat osmanerna, men misstroddes ändå. Händelsen i Bukarest, där han och hans män lockades i ett bakhåll och dödades, är ett exempel på de brutala uppgörelser som präglade krigets efterspel i de rumänska furstendömena.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter