Republikanskt parti vinner mark i oroligt Neapel

Florens den 16 september. I Neapel väntar man sig dagligen oroliga uppträden. Mellan de olika partierna visar sig en tydlig splittring. Ett nytt, eller snarare hittills okänt, parti som kallar sig filadelfer och ger uttryck för helt republikanska åsikter, tycks få övertaget. Detta är samma hemliga sällskap som år 1814 blev känt genom en av dess tidigare medlemmar, en välmenande fransman, herr Ch. N. Hans skrift "Des Sectes secrètes qui existent en France" (Om de hemliga sekter som finns i Frankrike) har, eftersom den gavs ut anonymt, behandlats med alltför stor likgiltighet och ansetts vara en saga. Eftervärlden kommer att inse att han talade sanning.

Bland de många svårigheter som den neapolitanska regeringen måste kämpa med är arméns organisation inte en av de minsta. Ministrarna vet inte hur de ska gå till väga för att, efter konstitutionens antagande, garantera regenten den högsta tillsynen över krigsmakten utan att andra myndigheter blandar sig i saken. I detta syfte har de kommit på ett besynnerligt medel: att skicka en adjutant till general Carascosa till Stuttgart för att se hur man i en konstitutionell monarki har ordnat de militära förhållandena.

De neapolitanska linjetrupperna kan efter förlusten av Sicilien inte räknas till mer än 20 000 man infanteri och 2 000 man kavalleri. Den övade och uniformerade milisen kan anses uppgå till 45 000 man.

För att ge en bild av stämningen i Palermo berättas en anekdot som uppges vara mycket tillförlitlig: den 90-årige prinsen Paterno ska i laglig form ha utlovat ett av sina län åt den som kommer till honom med huvudet av den kunglige generalkommendanten, prinsen della Scaletta. Hans hustru, liksom markisen San Cataldo och hertigen av Modragone (Reds. anm.: troligen Mondragone), gör allt de kan för att hetsa upp folkets sinnen.

Florenz d. 16 Sept. I Neapel wäntar man dagligen oroliga uppträden. Mellan de åtskilliga partierna wisar sig en afgjord söndring. Ett nytt eller snarare hittils okändt parti, som kallar sig Filadelfer och yttrar alldeles republikanska tänksätt, synes få öfwerwigten. Detta är samma hemliga sällskap, hwilket år 1814 gjordes bekant af en deß fordne Ledamot, en wältänkande Fransman, Hr Ch. N. Hans skrift: Des Sectes secrètes qui existent en France, har såsom ett anonymt werk blifwit med alltför mycken likgiltighet behandladt och ansedt såsom en fabel. Efterwerlden skall röna att han sagt sanning. — Bland de många swårigheter, mot hwilka neapolitanska ministeren måste kämpa, är armeens organisation icke en af de minsta. Ministrarne weta ej på hwad sätt de skola förhålla sig, för att efter constitutionens antagande försäkra Regenten en som om högsta uppsigten öfwer krigsmakten utan att andra autoriteter få blanda sig deri. De hafwa i sådant ändamål uttänkt ett besynnerligt medel, det, att skicka en General Carascosas Adjutant till Stuttgart, för att se huru man i en constitutionell monarki bestämt militäriska förhållande. — Neapolitanska linietropparne kunna efter förlusten af Sicilien ej räknas högre än till 20000 man infanteri och 2000 man kavalleri. Den exercerade och med uniform försedda milisen kan anses utgöra 45000 man. — För att gifwa begrepp om den sinnesstämning som råder i Palermo, tjenar en anekdot hwilken man omtalar såsom ganska säker, nämligen att den 90årige Prinsen Paterno i laglig form utläfwat ett af sina län åt den som bringar honom Kungl. General-Commendanten, Prinsen della Scalettas hufwud. Hans Gemål, äfwensom Markisen San Cataldo och Hertigen af Modragone, anwända allt sitt bemödande att upphetsa folkets sinnen.