Den 16 augusti begav sig ett sällskap naturforskare från Genève för att bestiga Mont Blancs högsta topp. Bland deltagarna fanns det ryska statsrådet du Hamel, engelsmannen Henderson och herr Bourdet.
Sällskapet var redan nära sitt mål när deras tre bergsförare störtade nedför en brant och omkom i snön. Expeditionen återvände därefter till Genève, efter att också ha förlorat de flesta av sina naturvetenskapliga instrument.
Den 16 Aug. begaf sig ett sällskap Naturforskare, bland hwilka äfwen woro ryska Statsrådet du Hamel, Engländaren Henderson och Hr Bourdet, från Geneve, för att bestiga högsta spetsen af Montblanc. De woro ock redan nära sitt mål, då deras trenne Förare föllo ned från en brant och omkommo i snön. Sällskapet återwände då med förlust af sina flesta naturalhistoriska instrumenter till Geneve.
Mont Blanc, Alpernas högsta berg på gränsen mellan Frankrike, Schweiz och Sardinska riket (nuvarande Italien), hade bestigits första gången i slutet av 1700-talet, men varje expedition var fortfarande ett livsfarligt företag. Bestigningarna gjordes med hjälp av lokala bergsförare från Chamonix, som kände terrängen och ledde vägen över glaciärer och snöfält.
Expeditionen som omnämns leddes av den ryske statsvetenskapsmannen och forskaren Joseph Hamel, som ville göra vetenskapliga mätningar på toppen. Olyckan, där en lavin svepte med sig delar av sällskapet och tre förare från Chamonix begravdes i snön, blev en av de första stora och uppmärksammade dödsolyckorna i alpinismens historia. Den väckte stor debatt i samtiden om ansvarsfördelningen mellan forskarna och förarna.
Vid denna tid var kombinationen av bergsbestigning och naturvetenskap vanlig: expeditionerna medförde barometrar, termometrar och andra instrument för att studera lufttryck, temperatur och geologi på hög höjd, vilket förklarar notisens uppgift om de förlorade instrumenten.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter