Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1820-09-26
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1820-09-26

Militärkomplott mot franske kungen avslöjad – officerare arresterade

1820Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 1 september. Det förefaller tyvärr vara tillräckligt bevisat att de brottsliga planer som gjorts upp inom flera förband i vår garnison även har sträckt sig till andra delar av Frankrike. Rannsakningen, som fortfarande pågår i pärskammaren, ska avslöja komplottens alla förgreningar och nå alla de skyldiga.

Regeringen har länge varit uppmärksam på de intriger med vilka man försökt förleda militären. Sedan mitten av augusti har man här inte kunnat tvivla på att en sammansvärjning stod inför sitt utbrott. Två officerare vid Nordlegionen och två underofficerare vid kungliga gardet visade prov på redlighet genom att underrätta sina chefer om upprorsplanen, vilket helt övertygade regeringen om vad som var i görningen.

Eftersom de sammansvurna fruktade att deras planer skulle avslöjas beslöt de att natten till den 20 augusti gripa varje förbands högre officerare som stod på kungens sida, och vid motstånd döda dem. Därefter skulle trupperna samlas i kasernerna, ryktet spridas att kungen var död, Bonapartes son utropas till kung och trupperna föras till anfall mot slottet och den kungliga familjen. Redan den 19 hade man i flera departement, bland annat i Metz, Lyon och Bordeaux, hört talas om att kungen skulle vara död.

Alla sammansvurna som greps gjorde inget motstånd. Natten till den 20 augusti fördes 22 officerare i arrest: fyra från Meurthe-legionen, elva från Nordlegionen, fem från andra gardesregementet och två från Nederrhenska legionen, nämligen underadjutanterna Jacob och Herrog. Kapten Nantil, som pekats ut som ledare för upprorsmännen i Meurthe-legionen och som flytt, har ännu inte kunnat gripas. Kort därefter arresterades ytterligare sex officerare samt apotekaren Clevenot.

Eftersom legionen i Cambrai skulle ansluta sig till de sammansvurna i Paris har man även arresterat fyra officerare där; nio andra hade flytt. Redan den 16 augusti hade man försökt förleda militären i Épinal i departementet Vosges. Överstelöjtnant Caron, som skulle verkställa saken, häktades där och har nu överlämnats till behörig domstol här. Även i Avesnes, dit Meurthe-legionen marscherat härifrån, har flera officerare arresterats.

Under dessa sorgliga omständigheter är det glädjande att se att militärförbanden överallt uttrycker sin avsky mot upprorsmännen och sin tillgivenhet för kungen och fäderneslandet. Ytterligare trupper har avgått till Brest. Hos flera av de arresterade har man funnit papper av stor vikt. Kungliga gardets lansiärer har anlänt hit från Velette (Reds. anm.: sannolikt avses La Villette vid Paris).

Bakgrund

Efter Napoleons fall återinsattes den bourbonska kungaätten på Frankrikes tron under Ludvig XVIII, en period känd som restaurationen. Regimen var dock ständigt hotad av missnöjda grupper: bonapartister som ville se Napoleons ätt tillbaka på tronen, liberaler som motsatte sig den kungliga reaktionen och gamla revolutionärer. Inom armén fanns många officerare som gjort karriär under kejsardömet och som såg med bitterhet på den nya ordningen.

Den komplott som beskrivs här är den så kallade sammansvärjningen den 19 augusti, där militärer och civila konspiratörer planerade att gripa makten genom att ta kontroll över garnisonen i Paris, sprida ryktet att kungen var död och utropa Napoleons son – den unge hertigen av Reichstadt, som levde vid hovet i Wien – till kejsare eller kung. Planen avslöjades i förväg genom att lojala officerare rapporterade till sina överordnade.

Den omnämnde överstelöjtnant Caron blev senare en känd gestalt i den franska oppositionens martyrhistoria; han fortsatte konspirera och avrättades så småningom för en senare kuppplan. Pärskammaren, restaurationens överhus, fungerade i mål av detta slag som specialdomstol för brott mot statens säkerhet.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter