Tidningssida ur AFTONBLADET, 1820-09-25
AFTONBLADET • 1820-09-25

Lancastermetoden införd vid Artilleriskolan – fler skolor följer

1820Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering▼
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Svar på ett brev (slutet).

En viktig uppfinning, boktryckarkonsten, tillsammans med en ordnad postgång över de mest civiliserade delarna av världen, har fört upplysningen till ett läge där dess framsteg visserligen kan hämmas något, men aldrig kvävas. Till detta bidrar även handel och sjöfart i hög grad. Genom dem knyts och stärks banden mellan nationerna. Sanningar som en gång upptäckts står fasta och orubbliga, och sprids från land till land, från stad till stad, från hus till hus. Om en sanning kvävs eller döljs på ett ställe, lyser den så mycket klarare på ett annat. Skulle Europa inte längre vilja hysa den hemlösa sanningen, så går hon till Amerika. Ja, förr eller senare sprider sig sanningens klara ljus över hela jorden – och lycklig är då den regering som skyddat och vårdat denna heliga eld, även när den bara var en svag gnista!

För hundra år sedan – så säger egennyttan, fördomen och kärleken till mörkret – var världen inte så upplyst som nu, men den var lyckligare, särskilt vad Europa beträffar. Låt oss fråga dessa ljusets fiender vad det är som nu utgör världens olycka. Är det upplysningen, som de inte kan förhindra och som bara väntar på en klok vägledning för att bli den största välgärningen för människosläktet, som är orsaken? Nej, den klagan som hörs från alla håll i denna fråga har i sanning helt andra orsaker.

Men det är dags att avsluta detta brev, som ämnets vikt har förlett mig att ge en ovanlig längd. Jag har endast använt, och här och där närmare utvecklat, de tankar som en i ämnet erfaren man har lagt fram, och försökt fästa mina landsmäns och i synnerhet detta samhälles uppmärksamhet på en sak som förtjänar det mest verksamma engagemang. Det är med största glädje jag meddelar den glädjande nyheten att morgonrodnaden, som bådar den efterlängtade vackra dagen, redan har gått upp här på orten: i Artilleriskolan, som bär namnet efter rikets älskade kronprins (Reds. anm.: texten är här skadad; troligen avses att skolan bär kronprinsens namn), har undervisningsmetoden nyligen ändrats efter det lancasterska sättet, med några få modifikationer, och Willinska fattigfriskolan förbereder sig att följa det vackra föredömet.

Flera lär, så snart det kan ske, följa i samma spår, liksom jag också hyser hoppet att den växelundervisningsanstalt som privata personer beslutat att grunda i större skala en gång ska bli lyckligt förverkligad. Önskvärt vore emellertid att man även på landsbygden på allvar tog itu med sådana skolinrättningar. Gud vet bäst att de på många, många orter behövs alltför väl.

L. N.

Bakgrund

Den lancasterska metoden, även kallad växelundervisning, utvecklades av engelsmannen Joseph Lancaster i början av 1800-talet. Idén var att en enda lärare kunde undervisa hundratals barn genom att låta äldre eller duktigare elever, så kallade monitörer, förhöra och handleda de yngre. Metoden sågs som en billig lösning på tidens stora brist på lärare och skolor, och den spreds snabbt över Europa och Amerika.

I Sverige fick växelundervisningen ett starkt genomslag under 1810- och 1820-talen, innan den obligatoriska folkskolan infördes 1842. Willinska fattigfriskolan i Göteborg, grundad genom en donation av köpmannen Johan Willin, var en av stadens viktigaste skolor för fattiga barn och blev tidigt en föregångare inom den nya pedagogiken.

Brevet speglar också tidens upplysningsdebatt. Skribenten argumenterar mot dem som menade att folkbildning var farlig eller onödig, och lyfter fram boktryckarkonsten, postväsendet, handeln och sjöfarten som krafter som gör kunskapens spridning omöjlig att stoppa. Hänvisningen till Amerika som en fristad för förföljda sanningar var ett vanligt retoriskt grepp i tidens liberala idédebatt.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter