Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1819-08-13
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1819-08-13

Rikstolken Michael Suzzo utnämnd till furste över Moldau

1819Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Konstantinopel den 25 juni. Rikstolken Michael Suzzo, en nära släkting till fursten över Valakiet och svärson till furst Caradgea, kallades i går kväll till storvisiren och underrättades om att han i dag skulle utnämnas till hospodar, det vill säga furste, över Moldau. Han har också redan i denna egenskap hållit sitt intåg på slottet. Hans efterträdare på posten som rikstolk är Janno Callimachi, en bror till den hittillsvarande hospodaren över Moldau.

Den dubbla betalningsdivanen, som vanligen hålls vid slutet av månaden shaban, hölls den 15 denna månad. Allt förlöpte i stillhet och god ordning. Storvisiren mottog av sultanen en synnerligen nådig skrivelse tillsammans med en dyrbar päls och en rikt utsmyckad dolk. Dagen därpå begav sig sultanen som brukligt till janitsjarernas kasern för att där personligen ta emot sold som medlem av det första regementet.

Sedan det nederländska kungariket numera erkänts av Porten har den kunglige nederländske agenten, riddaren von Testa, avlagt ett högtidligt besök hos storvisiren för att överlämna de skrivelser han fått av sin monark.

Den tjänsteman, en kahvedji-bashi (en av de främsta ämbetsmännen i seraljens inre), som för tre månader sedan sändes till Egypten har nu återvänt hit. Mehmet Ali Pascha tog emot denne överbringare av sultanens nådebetygelser på det mest utmärkta sätt, gav honom mycket dyrbara gengåvor att överlämna till sultanen och skänkte honom själv tre skeppslaster av det bästa kaffet.

Början av ramadan, fastemånaden, förkunnades den 21 denna månad vid solnedgången med kanondån från seraljen och fästningarna vid Bosporen. Under denna tid ägnar regeringen särskild uppmärksamhet åt priset på de livsmedel som är oumbärliga för de fattigare klasserna, eftersom folkets goda stämning och lugna uppförande under denna månad mer än annars beror på brödets kvalitet och på att det råder överflöd av alla livsförnödenheter.

De österrikiska, franska och spanska beskickningarnas ivriga ansträngningar till förmån för de romersk-katolska kristna i Syrien har fått mycket goda följder. Säkra underrättelser från Aleppo säger att den förordning som ålade katolikerna att endast besöka de icke-unierade grekernas kyrkor har upphävts, och att de nu, liksom förr, får behålla sin egen gudstjänst. Man hoppas att även de i Palestina bosatta katolikernas berättigade klagomål snart ska åtgärdas och att de återinsätts i fullt åtnjutande av de heliga rättigheter som givits dem genom högtidliga traktater och sultanens privilegier.

Bakgrund

Konstantinopel var huvudstad i Osmanska riket, och den osmanska regeringen kallades i Europa för Porten eller Höga porten. Sultanen omnämns i texten som 'Storherrn' och hans främste minister som storvisiren.

Furstendömena Moldau (Moldavien) och Valakiet, i dagens Rumänien, styrdes vid denna tid av furstar, så kallade hospodarer, som tillsattes av sultanen. Posterna gick i regel till fanarioter, grekiska familjer från Konstantinopel som också dominerade ämbetet som rikstolk (dragoman), Portens främste diplomatiske tjänsteman. Michael Suzzo tillhörde den kända fanariotsläkten Soutzos, och hans svärfar furst Caradgea hade tidigare styrt Valakiet. Även släkten Callimachi, som nämns i texten, hörde till dessa fanariotfamiljer.

Janitsjarerna var sultanens elitinfanteri, och det var en gammal tradition att sultanen själv lät sig inskrivas som soldat i deras första förband och tog emot sold där. Mehmet Ali Pascha var Egyptens mäktige ståthållare, formellt underställd sultanen men i praktiken alltmer självständig; utbytet av gåvor mellan honom och sultanen var ett sätt att bekräfta lojalitetsbanden.

Notisen om det nederländska kungarikets erkännande hänger samman med att Nederländerna efter Napoleonkrigen ombildats till ett kungarike, vilket krävde nya diplomatiska ackrediteringar hos Porten. Uppgifterna om katolikerna i Syrien och Palestina speglar de europeiska stormakternas växande roll som beskyddare av kristna minoriteter i Osmanska riket, en fråga som skulle bli allt viktigare i den så kallade orientaliska frågan.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter