Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1818-09-05
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1818-09-05

Levande minnesvård åt Luther: fattiga ättlingar får utbildning

1818Karl XIV Johan · Karl Johanstiden · Tidig industrialisering
Regent
Karl XIV Johan — före detta franske marskalken Bernadotte
Sverige då
Union med Norge · lång fredsperiod · Göta kanal invigs 1832 · ca 3 miljoner invånare
Epok
Karl Johanstiden — konservativt styre möter växande liberal opposition
Samtidigt
Industrialiseringen tar fart i Storbritannien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Hamburg den 26 augusti. I Tyskland har ett sällskap bildats för att, som det heter, ”åt Luther, denne man av hög och odödlig förtjänst, resa en minnesvård som dock inte är formad av livlös massa, utan en som levande och kraftfullt talar och verkar ännu i den senaste eftervärlden; inte en vård som väcker efterkommandes förvåning, utan deras välsignelse.”

För att förverkliga detta har sällskapet sökt upp sådana ättlingar till den store reformatorns familj som lever i fattigdom och saknar medel till en högre bildning. Bland dessa ska de mest lämpade få undervisning och uppfostran som gör dem värdiga sin berömde namne, och på detta sätt hoppas sällskapet kunna resa en levande minnesvård åt Luther.

En början på detta vackra företag är redan gjord: bland åtta personer som för närvarande befunnits vara i behov av utbildning kommer två söner till en herde i Möhra, Nicolaus Luther – en direkt ättling till Heinz Luther, doktor Martins farbror – nämligen Johan Georg, 18 år, och Johan Ernst, 11 år, att få undervisning och uppfostran vid Fröbelska institutet i Keilhau vid Rudolstadt.

Bakgrund

Martin Luther, reformationens fader, hade starka rötter i byn Möhra i Thüringen, där hans släkt varit bosatt i generationer. Intresset för att hedra hans minne var särskilt stort i samband med reformationsjubileet, då det gått trehundra år sedan Luther enligt traditionen spikade upp sina teser i Wittenberg. Runt om i de tyska staterna föddes då idéer om monument och minnesstiftelser.

Det omtalade sällskapet valde en ovanlig väg: i stället för ett monument i sten ville man skapa en ”levande minnesvård” genom att ge fattiga medlemmar av Luthersläkten möjlighet till utbildning. Tanken speglar tidens pedagogiska idealism.

Institutet i Keilhau nära Rudolstadt drevs av pedagogen Friedrich Fröbel, som senare skulle bli världsberömd som barnträdgårdens (kindergartens) grundare. Hans skola byggde på nya uppfostringsidéer inspirerade av bland andra Pestalozzi, med betoning på barnets fria utveckling.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter