Köpenhamn den 26 juli. Det sägs att kungen den 1 augusti ämnar bege sig till hertigdömena.
Nästa tisdag, den 29 dennes, ska ett nytt linjeskepp löpa av stapeln här.
Sedan det den senaste tiden vid flera tillfällen förekommit oroligheter i våra fängelser har en kungörelse utfärdats, enligt vilken alla som anstiftar sådana oroligheter ska straffas med döden.
Köpenhamn d. 26 Juli. Det säges att Konungen ernar d. 1 Aug. begifwa sig till hertigdömena. — Nästa Tisdag, som är d. 29 d:s, skall här ett nytt linjeskepp gå af stapeln. — Sedan nu på någon tid flera gånger oroliga uppträden förefallit i wåra fängelser, är ett placat utfärdadt i följd hwaraf alla de som anstifta sådana oroligheter skola straffas med döden.
Danmark styrdes vid denna tid enväldigt av kung Fredrik VI. Landet befann sig i djup ekonomisk kris efter Napoleonkrigen, då Danmark stått på den förlorande sidan, tvingats avträda Norge till Sverige och drabbats av statsbankrutt. Den sociala nöden bidrog till oro även bland fångar i huvudstadens straffanstalter.
Med "hertigdömena" avses Slesvig och Holstein, som lydde under den danske kungen och dit monarken regelbundet reste. Stapelavlöpningen av ett nytt linjeskepp var betydelsefull, eftersom den danska flottan i praktiken utplånats när britterna bombarderade Köpenhamn och bortförde flottan under kriget, och återuppbyggnaden pågick.
Ett "plakat" var en offentlig kungörelse med lagkraft. Att hota fängelseupprorens anstiftare med dödsstraff speglar tidens hårda straffrätt, där avskräckning sågs som huvudmedel för att upprätthålla ordningen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter