Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1816-10-22
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1816-10-22

Greve Tolstoj skapar medaljserie över krigen mot Napoleon

1816Karl XIII · Ny författning och ny dynasti · Napoleonkrigens slut▼
Regent
Karl XIII — vald efter statskuppen mot Gustav IV Adolf
Sverige då
Finland förloras till Ryssland 1809 · ny regeringsform · union med Norge från 1814 · Bernadotte vald till kronprins 1810
Epok
Ny författning och ny dynasti — det gamla enväldet ersätts av maktdelning
Samtidigt
Napoleon besegras — Wienkongressen 1815 ritar om Europas karta
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

S:t Petersburg den 21 september. Greve Fjodor Tolstoj, känd för sin stora skicklighet inom skulptur och medaljkonst, har nyligen meddelat presidenten för den ryska akademien, viceamiral Sjisjkov, att han – om akademien vill stödja hans företag – avser att i en serie medaljer skildra de för ryska riket mest minnesvärda händelserna under åren 1812, 1813 och 1814. Serien omfattar: 1) den nationella beväpningen i Ryssland; 2) slaget vid Borodino; 3) Moskvas befrielse; 4) slaget vid Malojaroslavets; 5) striden vid Krasnoje, som varade i tre dagar; 6) slaget vid Berezina; 7) Napoleons flykt över Njemen; 8) Alexanders första ankomst över den ryska gränsen; 9) Berlins befrielse; 10) förbundet mellan de tre makterna; 11) slaget vid Katzbach; 12) slaget vid Kulm; 13) slaget vid Leipzig; 14) Amsterdams befrielse; 15) övergången över Rhen; 16) slaget vid Brienne; 17) striden vid Arcis-sur-Aube; 18) slaget vid Fère-Champenoise; 19) intåget i Paris.

Den ryska akademien ansåg att dessa skisser var utförda med smak och att företaget var värdefullt, både för att bevara minnet av så stora händelser och som ett bevis på konsternas blomstring i riket. För att vara desto säkrare på allmänt gillande beslöt akademien dock att bjuda in ledamöterna av konstakademien till en av sina sessioner. Dessa infann sig den 15 juni, granskade skisserna och gav dem sitt omdöme fyllt av det största beröm.

Med stöd av detta beslöt ryska akademien: 1) att till arbetets fullbordande anslå den nödvändiga summan, 20 000 rubel, ur de medel som kejsaren avsatt för vetenskapernas och konsternas främjande; 2) att, medan greve Tolstoj arbetar med graveringen av medaljerna, låta sticka skisserna i koppar och trycka dem försedda med passande texter; 3) att uppdra kopparsticken åt herr Utkin, vars framstående talang inom denna konst är allmänt känd; samt 4) att, när kopparplåtarna tryckts, öppna en subskription till greve Tolstojs förmån, om vilken ett särskilt tillkännagivande senare kommer att utfärdas.

Kejsarens vistelse i Moskva har för stadens invånare varit en rad av de vackraste högtidsdagar. Monarken inspekterade alla allmänna inrättningar och utfärdade många välgörande förordningar. Den 26 augusti behagade kejsaren närvara vid en bal som gavs av köpmännen. Hans Majestät dansade inte bara med de förnämsta damerna utan även med flera borgarfruar. Antalet gäster uppgick till över 1 500. Den 31 augusti avreste kejsaren till Tula, varifrån han ämnar bege sig via Kaluga till Kiev.

Bakgrund

Fjodor Tolstoj var en av Rysslands mest ansedda medaljkonstnärer och skulptörer, verksam vid konstakademien i S:t Petersburg. Hans medaljserie över kriget mot Napoleon kom att bli hans mest berömda verk och ett centralt uttryck för det ryska nationella minnet av 1812 års fosterländska krig.

De händelser som medaljerna skulle skildra följer kampanjen mot Napoleon från den franska invasionen av Ryssland 1812 – med slag som Borodino, Malojaroslavets och katastrofen vid Berezina – över befrielsekrigen i Tyskland 1813, däribland det avgörande slaget vid Leipzig, fram till de allierades intåg i Paris 1814 som avslutade Napoleons välde.

Aleksandr Sjisjkov, viceamiral och författare, ledde Ryska akademien, som ansvarade för språk och litteratur, medan konstakademien var en separat institution. Att båda akademierna engagerades visar projektets nationella prestige.

Kejsar Alexander I, som efter segern över Napoleon stod på höjden av sin makt och sågs som Europas befriare, gjorde omfattande resor inom sitt rike. Hans besök i Moskva hade särskild symbolisk laddning, eftersom staden till stora delar brunnit ned under den franska ockupationen 1812 och nu återuppbyggdes.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter