Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1815-09-09
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1815-09-09

Frankrike utskriver krigsskatt på 100 miljoner franc

1815Karl XIII · Ny författning och ny dynasti · Napoleonkrigens slut
Regent
Karl XIII — vald efter statskuppen mot Gustav IV Adolf
Sverige då
Finland förloras till Ryssland 1809 · ny regeringsform · union med Norge från 1814 · Bernadotte vald till kronprins 1810
Epok
Ny författning och ny dynasti — det gamla enväldet ersätts av maktdelning
Samtidigt
Napoleon besegras — Wienkongressen 1815 ritar om Europas karta
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 21 augusti. Den officiella tidningen för den 17 denna månad innehåller en kunglig förordning om utskrivning av en krigskontribution på 100 miljoner.

I förordningen heter det: "Det förräderi som begåtts mot Frankrike har tvingat de främmande makterna att låta sina arméer rycka in hos oss för att skydda sig mot fienden. De håller vårt territorium besatt; detta onda hade kunnat undvikas om man lyssnat till vår röst. Dock – låt varje minne av forna förbrytelser vara avlägsnat från vårt hjärta. Vårt folks lidanden tillåter oss bara att tänka på hur de kan mildras, medan vi inväntar det ännu avlägsna ögonblick som ska göra slut på dem. Omständigheterna är sådana att de inte tillåter oss att välja medlen. Vi har varit tvungna att vidta sådana åtgärder som på samma gång innebär minsta möjliga olägenheter och som förefaller oss lämpligast för att lätta bördan för de av våra undersåtar som lidit mest, genom att deras bördor delas av dem som hittills drabbats minst av rekvisitionerna."

Enligt förordningen ska en summa på 100 miljoner skrivas ut från departementen som krigskontribution och levereras till den kungliga skattkammaren. De förnämsta kapitalisterna, näringsidkarna med patentskatt och godsägarna i varje departement ska förskottsvis betala denna summa. Den lagstiftande makten ska vid sitt nästa sammanträde besluta om den slutgiltiga fördelningen av krigskontributionen och om ersättning för det som betalats för mycket.

För att fastställa vad varje kapitalist, godsägare och så vidare ska betala, ska ett utskott inrättas i varje departement. Betalningarna sker i fyra terminer, från den 15 september till den 15 november. Generaluppbördsmännen utfärdar växlar på alla som ska betala, och dessa växlar ska genast lösas in och betraktas som handelspapper. Vid dröjsmål med betalningen tillgrips genast tvångsmedel, och soldater inkvarteras hos de tredskande (Reds. anm.: så kallade "garnisaires", inkvarterade soldater som skulle underhållas på den betalningsskyldiges bekostnad).

Varje departement måste dessutom betala 10 centimer på varje franc av kontributionen. Med detta tillägg ska uppbördskostnaderna täckas, och det som därefter blir över tillgodoräknas departementen.

Bakgrund

Efter Napoleons nederlag vid Waterloo i juni 1815 ockuperades stora delar av Frankrike av de allierade makternas arméer – bland dem Storbritannien, Preussen, Österrike och Ryssland. Ockupationen medförde enorma kostnader i form av underhåll av trupperna och krigsskadestånd som Frankrike tvingades betala.

Kung Ludvig XVIII, som återinsatts på tronen efter Napoleons så kallade hundra dagar, stod inför uppgiften att finansiera dessa bördor. Krigskontributionen på 100 miljoner franc var ett sätt att snabbt få in pengar genom att låta landets förmögnaste medborgare betala i förskott, i väntan på att parlamentet skulle besluta om en slutgiltig fördelning.

Hotet om inkvartering av soldater hos dem som inte betalade – så kallade garnisaires – var en beprövad tvångsmetod: den betalningsskyldige tvingades hysa och försörja soldater tills skulden var reglerad. Förordningens försonliga ton om att glömma "forna förbrytelser" speglar kungamaktens försök att ena ett djupt splittrat land efter Napoleontiden.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter