Tidningssida ur WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN, 1811-07-31
WECKOBLAD FÖR GEFLEBORGS LÄN • 1811-07-31

Rotering i Hälsingland ger länet 111 nya soldater

1811Karl XIII · Ny författning och ny dynasti · Napoleonkrigens slut
Regent
Karl XIII — vald efter statskuppen mot Gustav IV Adolf
Sverige då
Finland förloras till Ryssland 1809 · ny regeringsform · union med Norge från 1814 · Bernadotte vald till kronprins 1810
Epok
Ny författning och ny dynasti — det gamla enväldet ersätts av maktdelning
Samtidigt
Napoleon besegras — Wienkongressen 1815 ritar om Europas karta
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den fortsatta roteringen i Hälsingland av de hemman och lägenheter som ännu inte var roterade har nu genomförts och avslutats av de ansvariga roteringskommittéerna, i personlig närvaro av greven, landshövdingen och kommendören Cronstedt. Resultatet blev att de båda fögderierna tillsammans fick 34 soldater och 6 båtsmän. Dessutom roterades städerna för sin donerade jord: Söderhamn för två och Hudiksvall för tre båtsmän. Sammanlagt uppgår därmed antalet för södra och norra Hälsingland till 34 soldatrotar och 11 båtsmansrotar.

När man till detta lägger de 51 soldatrotar och 15 båtsmansrotar som Gästrikland med Gävle stad tidigare roterats till, vilket redan meddelats i denna tidning (se nummer 35 av den 20 juli), har rikets ordinarie krigsmakt genom detta fått en förstärkning från Gävleborgs län på 85 soldater och 26 båtsmän, sammanlagt 111 nya försvarare av fosterjorden. Länet har inte kunnat räkna med något större bidrag från säterier, eftersom det bara finns ett enda sådant i trakten, som dessutom endast omfattar fem åttondels mantal och alltså är mindre än flera bondehemman.

Det förstärkningsmanskap som hela Gävleborgs län ska ställa upp med uppgår till sammanlagt 536 man. Städerna bidrar med: Gävle 50, Söderhamn 7 och Hudiksvall 10 man. Från socknarna lämnas: Hedesunda 17, Färnebo 14, Årsunda 7, Torsåker 20, Ovansjö 30, Ockelbo 23, Hamrånge 12, Hille 12, Valbo 20, Skog 10, Söderala 12, Segersta 6, Hanebo 10, Bollnäs 24, Alfta 17, Ovanåker med Voxna (Reds. anm.: i originalet 'Worna') 13, Järvsö 23, Arbrå 10, Undersvik 3, Mo 6, Rengsjö 5, Norrala 8, Trönö 5, Enånger 10, Njutånger 7, Tuna 7, Idenor 3, Forsa 10, Hög 3, Rogsta 6, Ilsbo 2, Harmånger 6, Jättendal 5, Gnarp 11, Bergsjö 11, Hassela 6, Norrbo 4, Bjuråker 13, Delsbo 17, Ljusdal 21, Färila 15 och Hogdal 5 man.

Bakgrund

Roteringen var en central del av det svenska indelningsverket, det system som från 1600-talets slut försörjde armén och flottan med manskap. Landsbygdens gårdar delades in i så kallade rotar, där varje rote gemensamt ansvarade för att ställa upp med och underhålla en soldat eller båtsman, inklusive torp, lön och utrustning.

Att tidigare oroterade hemman nu drogs in i systemet innebar en utvidgning av krigsmaktens rekryteringsbas. Arbetet leddes av särskilda roteringskommittéer under överinseende av landshövdingen, i detta fall greve Cronstedt i Gävleborgs län. Även städer kunde åläggas rotering för jord de fått i donation, vilket förklarar att Söderhamn och Hudiksvall skulle hålla båtsmän till flottan.

Texten nämner också att länet nästan saknade säterier, adelns skattebefriade huvudgårdar, som i andra delar av landet stod utanför delar av rotebördan. Utöver de ordinarie rotarna redovisas ett förstärkningsmanskap på 536 man, en extra uttagning fördelad på städer och socknar, vilket tyder på att kronan vid denna tid arbetade med att stärka försvaret utöver den ordinarie organisationen. Uppräkningen av socknar ger samtidigt en detaljerad bild av bygderna i Gästrikland och Hälsingland och deras relativa storlek.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter