Tidningssida ur GÖTHEBORGS TIDNINGAR, 1810-07-31
GÖTHEBORGS TIDNINGAR • 1810-07-31

Holland införlivas med det franska kejsardömet

1810Karl XIII · Ny författning och ny dynasti · Napoleonkrigens slut
Regent
Karl XIII — vald efter statskuppen mot Gustav IV Adolf
Sverige då
Finland förloras till Ryssland 1809 · ny regeringsform · union med Norge från 1814 · Bernadotte vald till kronprins 1810
Epok
Ny författning och ny dynasti — det gamla enväldet ersätts av maktdelning
Samtidigt
Napoleon besegras — Wienkongressen 1815 ritar om Europas karta
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Paris den 10 juli. Vårt kejsardöme har nu utökats med ett kungarike. Hela Holland har införlivats med Frankrike, och staden Amsterdam har förklarats vara rikets tredje stad, näst efter Paris och Rom. Riksärkeskattmästaren Lebrun, hertig av Piacenza, har tills vidare utnämnts till generallöjtnant i Holland. Den hittillsvarande kronprinsen av Holland blir storhertig av Berg.

Dagens nummer av Moniteuren återger, med anledning av denna märkliga händelse, först kung Ludvigs abdikationsakt från Amsterdam den 3 juli, och därefter följande rapport till kejsaren från utrikesministern Champagny, hertig av Cadore, daterad Paris den 9 juli:

"Sire! Jag har äran att för Ers Majestät framlägga en akt av kungen av Holland från den 3 dennes, genom vilken denne monark förklarar att han till förmån för sin äldre son avsagt sig kronan, att han i enlighet med konstitutionen överlämnar regentskapet åt drottningen, samt att han inrättat ett regeringsråd bestående av sina ministrar.

Sire! En sådan akt borde inte ha offentliggjorts förrän den avtalats med Ers Majestät. Den kan inte äga kraft utan Ers Majestäts godkännande. Kan Ers Majestät bekräfta de åtgärder som kungen av Holland vidtagit?

Belgiens förening med Frankrike har tillintetgjort Hollands självständighet. Dess system har med nödvändighet blivit Frankrikes system. Landet måste delta i alla Frankrikes sjökrig, som vore det en av dess provinser. Sedan arsenalen vid Schelde anlades och de nya departementen vid Rhens och Scheldes mynningar förenades med Frankrike, har Hollands handelsexistens blivit osäker. Köpmän från Antwerpen, Gent och Middelburg, som obehindrat kan bedriva sina affärer inom gränserna för det rike de tillhör, kommer ofrånkomligen att ta över den handel som Holland tidigare bedrev. Redan nu står Rotterdam och Dordrecht nära sin undergång. Dessa städer förlorar Rhenhandeln, som genom den nya gränsen går över Biesbosch direkt till Scheldes hamnar. Den del av Holland som ännu inte förenats med riket är berövad de fördelar som den förenade delen åtnjuter. Tvingat att göra gemensam sak med Frankrike måste Holland samtidigt bära bördan av denna förbindelse utan att få del av dess förmåner.

Holland tyngs av en statsskuld som inte uppgår till mindre än 85 till 90 miljoner, vilket är en fjärdedel mer än hela rikets skuld. Även om landets regering skulle kunna genomföra en nedskrivning av densamma, står det inte i den statens makt att lämna någon garanti som säkerhet. Ty även om denna skuld skulle reduceras till 30 miljoner skulle den ändå överstiga landets medel och verkliga resurser. Man räknar med att Holland betalar tre gånger så mycket som Frankrike. Folket suckar under bördan av 23 olika avgifter. Den holländska nationen dignar under sina skulder och kan inte betala dem, och så vidare.

Efter freden i Wien hade Ers Majestät tanken att genomföra Hollands förening med Frankrike. Motvilligt nöjde sig Ers Majestät med fördraget av den 14 mars, som ökade Hollands lidande utan att uppfylla Ers Majestäts avsikter. Nu har det hinder som då höll Ers Majestät tillbaka fallit bort av sig självt. Ers Majestät är skyldig riket att utnyttja denna omständighet, som så naturligt leder fram till föreningen.

Det är inte bara Frankrikes intresse som kräver denna förening, utan även den europeiska kontinentens intresse kräver av Frankrike att det ersätter förlusten av sin flotta, för att på sitt eget element kunna bekämpa fienden till Europas välfärd, och så vidare. Hollands förening är en nödvändig följd av Belgiens förening. Den fullbordar Ers Majestäts rike och genomförandet av Ers krigs-, politik- och handelssystem. Det är det första och även nödvändigaste steget mot återupprättandet av Ers Majestäts flotta. Det är slutligen det svåraste slag Ers Majestät kan rikta mot England.

Vad den unge prinsen beträffar, som är Ers Majestät så kär, har han redan erfarit verkningarna av Ers Majestäts särskilda välvilja. Han har förlänats hertigdömet Berg och behöver därför inte någon ny ställning. Jag har äran att för Ers Majestät framlägga utkastet till efterföljande dekret. Jag förblir etc. Champagny, hertig av Cadore."

Bakgrund

Kungariket Holland skapades av Napoleon Bonaparte som en fransk lydstat, med hans bror Ludvig (Louis) Bonaparte som kung. Ludvig visade sig dock mer lojal mot sina holländska undersåtar än mot sin bror – han motarbetade bland annat kontinentalblockaden mot Storbritannien, som slog hårt mot den holländska handeln. Konflikten mellan bröderna kulminerade när Ludvig den 1 juli 1810 abdikerade till förmån för sin son, varefter Napoleon svarade med att helt enkelt annektera Holland till det franska kejsardömet.

Rapporten som återges är skriven av Frankrikes utrikesminister Jean-Baptiste de Champagny, hertig av Cadore, och är i praktiken en beställd motivering för annekteringen. Argumenten – att Hollands handel ändå var dömd, att statsskulden var ohanterlig och att en förening låg i hela Europas intresse – tjänade till att legitimera ett beslut som Napoleon redan fattat. Charles-François Lebrun, hertig av Piacenza och tidigare tredje konsul, sattes att administrera det annekterade området.

Ludvigs son Napoleon Louis Bonaparte, som formellt hann bli kung några dagar, tilldelades i stället storhertigdömet Berg i Tyskland. Annekteringen av Holland var ett led i Napoleons strävan att täppa till kontinentalblockadens kryphål och stärka Frankrikes sjömakt mot Storbritannien. Det franska styret över Nederländerna varade till Napoleons fall, då huset Oranien återinsattes och landet blev ett självständigt kungarike.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter