ÅBO TIDNING • 1809-10-21

Alopæus fick flest röster i biskopsvalet i Borgå

1809Karl XIII · Ny författning och ny dynasti · Napoleonkrigens slut▼
Regent
Karl XIII — vald efter statskuppen mot Gustav IV Adolf
Sverige då
Finland förloras till Ryssland 1809 · ny regeringsform · union med Norge från 1814 · Bernadotte vald till kronprins 1810
Epok
Ny författning och ny dynasti — det gamla enväldet ersätts av maktdelning
Samtidigt
Napoleon besegras — Wienkongressen 1815 ritar om Europas karta
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Borgå (Stiftsnyheter).

Vid det biskopsval som hölls i Borgå stift den 2 augusti utföll rösterna så, att domprosten här i staden, doktor Magnus Jacob Alopæus, fick sextiosju röster. Kontraktsprosten magister Johan Henric Cygnæus i Rantasalmi fick tjugonio röster, teologie licentiaten och professorn magister Jacob Bonsdorff tjugosju, kontraktsprosten magister Johan Molander i Ilomants tjugofem, samt kontraktsprosten doktor Ivar Wallenius i Hauho – riddare av kejserliga Sankt Vladimirsordens fjärde klass och ledamot av kungliga svenska Nordstjärneorden – tjugotre röster.

Vidare fick professorn magister Petter Bonsdorff i Pieksämäki nitton röster, kontraktsprosten doktor Daniel Hirn i Kimito fjorton, kontraktsprosten doktor Henric Forsius i S:t Michel tolv, och professorn magister Gustaf Gadolin, riddare av kejserliga Sankt Vladimirsordens fjärde klass, fem röster.

Professorn magister Frans M. Franzén och lektorn magister Pehr Johan Alopæus fick fyra röster vardera. Prosten magister Aron Molander i Kangasniemi och prosten Anders Wilhelm Hirn i Padasjoki fick tre röster vardera. Professorn Matthias Calonius – riddare av kejserliga Sankt Annas ordens andra klass och av kungliga svenska Nordstjärneorden – prosten magister Georg Winter i Puumala och kyrkoherden Bengt Ignatius i Halikko fick två röster vardera.

Dessutom fick domprosten i Åbo, doktor Christian Cavander, ledamot av kungliga svenska Nordstjärneorden, samt professorerna magister Johan Gadolin, magister Gustaf Gabriel Hällström, teologie licentiaten magister Anders Johan Lagus och magister Johan Bonsdorff, liksom professorn och prosten magister Johan Ström i Nykyrka, röster. (Reds. anm.: Texten är avbruten och fortsättningen med de sista kandidaternas röstetal saknas.)

Bakgrund

Borgå stift var ett av de centrala stiften i Finland och omfattade stora delar av östra Finland. Biskopsval genomfördes genom att stiftets prästerskap röstade fram kandidater, varefter de med flest röster uppfördes på förslag och den slutliga utnämningen gjordes av statsmakten.

Magnus Jacob Alopæus, som fick överlägset flest röster, var domprost i Borgå och en framstående kyrkoman och lärdomshistoriker. Han blev senare biskop i Borgå stift. Bland de övriga namnen märks flera av tidens mest kända finländska akademiker: Frans Michael Franzén, berömd skald och professor, Matthias Calonius, Finlands främste jurist, och kemisten Johan Gadolin, internationellt känd för sina upptäckter.

Att kandidaterna bär både ryska kejserliga ordnar, som Sankt Vladimirsorden och Sankt Annas orden, och den svenska Nordstjärneorden speglar Finlands ställning under övergångstiden mellan svenskt och ryskt styre; Finland blev 1809 ett storfurstendöme under den ryske kejsaren efter att i århundraden ha varit en del av Sverige.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter