Tidningssida ur ÅBO TIDNING, 1809-07-26
ÅBO TIDNING • 1809-07-26

Laviner begravde hus och människor i Schweiz

1809Karl XIII · Ny författning och ny dynasti · Napoleonkrigens slut
Regent
Karl XIII — vald efter statskuppen mot Gustav IV Adolf
Sverige då
Finland förloras till Ryssland 1809 · ny regeringsform · union med Norge från 1814 · Bernadotte vald till kronprins 1810
Epok
Ny författning och ny dynasti — det gamla enväldet ersätts av maktdelning
Samtidigt
Napoleon besegras — Wienkongressen 1815 ritar om Europas karta
Historisk karta över Europa
Europa 1800 — Napoleonkrigens början · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Om innevarande års översvämningar och snöstörtningar. (Avslutning, se nr 56.)

Översvämningarna var dock varken de enda eller de första olyckorna som den gångna vinterns ymniga snö förorsakade. Vid Alperna känner man ett tyvärr inte sällsynt fenomen, lavinerna eller snöstörtningarna, då snön i stora massor rullar ned från bergen. Under rullningen blir massan allt större och begraver eller sopar med sig allt som hindrar dess framfart. Dånet är fruktansvärt, starkare än de häftigaste åskslag, och ger i dalarna ett hemskt, flera gånger upprepat eko. Om det efter kraftiga snöfall inträffar blidväder och sydlig vind lossnar snön hastigt från branterna, och förödelsens stund är inne.

Tyrolen och Schweiz, som ofta drabbas av detta, led nu (under gångna december och januari månader) mer än vanligt, och den härjande landsplågan gjorde sig påmind även i trakter som i sekler varit förskonade. Nära Brienz i kantonen Bern begravdes nio hus, en människa och 18 kreatur av en lavin. Vid Ringenberg, Saxelen (Reds. anm.: troligen Sachseln) och Lütschenthal hände detsamma med 12 till 15 hus och alla deras invånare.

I Grindelwalddalen rasade en lavin ned från berget Burghorn och förde bort tre hus. Av de 14 människor som befann sig därinne saknades hälften. De övriga, en far med sex barn, var tillsammans i en stuga. En del av dem hade redan gått till sängs, de andra läste i katekesen, men inom ett ögonblick befann sig alla i snön. Hus, stuga och sängar – allt var försvunnet. Fadern hade dock nog rådighet kvar för att arbeta både sig själv och barnen upp i dagsljuset.

På andra ställen fälldes och sopades hela sträckor av skog bort. De nedrullande snömassornas storlek var ofta häpnadsväckande. Vid Elingen mättes en nedfallen lavin upp och befanns vara över 1 000 steg bred samt 60 till 100 fot hög. Vid sådana massors fall är det inte heller underligt att de även på längre håll har en märkbar verkan. Den 11 december 1808 störtade en fruktansvärd lavin ned från Wetterhorn och orsakade, utöver andra förstörelser, ett så starkt lufttryck att tio man två timmars väg därifrån var nära att kvävas.

*) Det latinska namnet labina, av labi, att falla, förekommer redan hos Isidorus. **) Ett par andra liknande händelser kan läsas i denna tidning nr 25.

Bakgrund

Laviner har genom historien varit ett av de dödligaste naturhoten i alpområdena. Byar i Schweiz och Tyrolen låg ofta i trånga dalar under branta bergssidor, och vid kraftiga snöfall följda av blidväder och sydliga vindar – den så kallade föhnvinden – kunde enorma snömassor lossna och begrava hela gårdar och byar på några ögonblick.

De platser som nämns ligger i Berner Oberland i Schweiz: Brienz vid Brienzsjön, Grindelwald vid foten av berg som Wetterhorn, samt mindre byar i omgivande dalar. Dessa trakter var vid denna tid fattiga jordbruksbygder där förlusten av hus och boskap kunde vara förödande för familjers överlevnad.

Artikeln speglar också tidens vetenskapliga intresse för naturfenomen. Fotnoten om det latinska ordet labina, belagt hos Isidorus av Sevilla, en lärd biskop och encyklopedist från 600-talet, visar hur tidningar gärna kombinerade nyhetsrapportering med bildningsstoff. Beskrivningen av lavinens tryckvåg, som kunde skada människor på långt avstånd, motsvarar det som idag kallas lavinvind eller tryckvåg från stora torrsnölaviner.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter